Hemmagympa

Nu när man dels sitter hemma och jobbar och dels inte vågar gå i närheten av gymmet, så är det viktigt att man hittar andra vägar att röra sig på. Så när jag upptäckte att SVT1 har Hemmagympa varje vardag 09:40-10:00 för oss som jobbar hemifrån så bestämde jag mig för att hänga på det. Igår var första tillfället och jag var ganska inställd på att det skulle vara stillsam husmodersgymnastik, kanske mest lite stretching - men det var det inte. Jag blev både varm och lite flåsig, för att inte tala om att jag har skaplig träningsvärk idag. Antingen var det ett rejält träningspass eller också är jag mer otränad än jag trodde! (Det kan vara så...)

I alla fall, idag tänker jag klä om till träningskläder och sätta på TVn kl 09:40 och så får jag hoppas att det blir mer stretching så mina stackars värkande muskler får vila lite.

Vårkänning

Corona eller inte corona - livet måste gå vidare. Jag börjar känna att det rycker i kroppen att börja pyssla på balkongen nu så här i vårvädertider. Ica sålde 2 minipåskliljor för 30kroch det blev en bra början! Det ser genast lite piggare ut på balkongen. Nästa vecka ska jag nog se mig om efter penséer också!

Stödfika

Jag har bestämt mig för att göra en (om än liten och blygsam) insats för de näringsidkare som går på knäna nu p g a coronakrisen. Idag försökte jag stödja lite runt jobbet, där det finns ett antal affärsverksamheter som i stort sett lever på oss på jobbet och som nu knappt har någon ruljangs när vi är beordrade att jobba och studera hemma.

Först var jag på Lottas Konditori och köpte lite fettbildande gott till fikat. Men nästa gång får jag nog köpa något matbröd som går att frysa in i stället - annars kommer jag att gå upp flera kilo!

Jag gick även förbi Pressbyrån och stödköpte glass (till halva priset), tuggummi och en trisslott. Jag försökte verka som om jag verkligen inte kunde leva utan varken glass, tuggummi eller trisslott men jag tror han visste att jag bara ville stödja. "Tack, snälla du!", sa han när jag gick därifrån.

Det kanske kostar lite mer än man hade tänkt sig men jag känner ändå att jag i alla fall vill försöka dra mitt strå till stacken. Mitt hjärta blöder verkligen för de stackars småföretagarna (antagligen för att jag själv är barn till småföretagare och vet hur känsliga deras verksamhet är). Jag ska kolla över vilka butiker, salonger, affärer mm jag brukar gå till och köpa presentkort lite här och där. Sen är det väl bara att hålla tummarna att fler stödjer dem så de inte går i konkurs i alla fall!

Nagelfint

Just nu försöker jag hålla mig bort från så mycket folk som möjligt för att, med lite tur, klara mig från att bli coronasmittad. Men idag var jag helt enkelt tvungen att riskera livet och bege mig till nagelsalongen för att klippa och förstärka mina utväxta naglar. Så här såg de ut innan:

Och nu är de klippta och förstärkta med härligt rödorangea Virtue. Nu klarar jag mig i alla fall i fyra veckor till, så får vi se hur modig jag är när det är dags nästa gång.

Tråkigt

Det börjar märkas hur livet har blivit tråkigare sen corona-viruset sett till att man får sitta hemma och uggla. Idag blev jag oerhört glatt upphetsad över att ett kuvert med några näsdukar jag har beställt låg i min postlåda. Näsdukar, alltså! De hade knappast gett den reaktionen för bara några veckor sen. Jag tror jag måste beställa lite nya kläder (eller skor!) på nätet så att jag inte tappar perspektivet helt!

Promenad i vårsolen

Vilken tur att man har snälla kompisar som kommer och bryter isoleringen med en skön promenad i vårsolen! Idag kom Maria och tog en timmes promenad med mig runt parken och nu är våren verkligen på gång, corona eller inte corona. Det lyste av både scilla och krokus och några andra vårblommor längs Åbackarna. Lite glädje i vardagen i alla fall. Och om vädret håller i sig kanske många restauranger och kaféer kan öppna sina uteserveringar också. Håller tummarna!

Fram med cykeln

Det är väl tur i oturen att den här corona-paniken kommer nu när det börjar vår. Jag vågar ju inte åka spårvagn längre men då kan man ju cykla i stället! Så idag släpade jag upp min cykel ur cykelrummet och satte iväg i vårsolen. Fy f-n, vad jobbigt det var! Det märks att man inte har cyklat på flera månader och jag får säkert träningsvärk i morgon men nu är man igång i alla fall!

Lite karantänläsning

Amazon har inte stängt ner än i alla fall, som tur är. Idag dök det upp tre böcker därifrån - tre efterlängtade böcker nu när jag inte har några konserter eller teaterföreställningar att se fram emot inom en överskådlig framtid. Jag får väl ägna kvällarna åt att läsa i stället...

Trotsar viruset

Det är en väldigt konstig känsla överallt i samhället just nu. Knappt en människa någonstans, förutom på ställen som säljer toapapper, tydligen. (Jag måste erkänna att jag inte riktigt fattar den här grejen med toapapper. Vad är folk rädda för, egentligen - att allt toapapper i världen ska ta slut? Själv är jag mer rädd för att all glass i världen ska ta slut, det vore verkligen en katastrof!)

För mig som bor själv blir det lite ensamt att både jobba hemifrån och inte kunna gå på mina kulturaktiviteter - som naturligtvis är inställda - så därför bestämde Anette och jag oss för att trotsa smittorisken och gå och fika på eftermiddagen.

Vi hade inte behövt oroa oss - det förelåg ingen som helst risk för smitta. Inte ens på MoccaDeli som har varit knökfullt och praktiskt omöjligt att komma in på sen de öppnade, var vi fler än c:a 10 gäster. Maten (i mitt fall BBQ Chicken flatbread-pizza) var dock lika god och riklig som vanligt och personalen var så lyckliga över att se oss att de praktiskt taget kastade sig över oss (fast på behörigt avstånd, förstås!).

Jag tycker verkligen synd om de utsatta branscherna - hotell, restauranger, teatrar, reseföretag m fl - speciellt de mindre som inte har så stora marginaler. Hoppas, hoppas att det blir bättre snart!

En post-apokalyptisk värld

Är det så här det skulle se ut efter Apokalypsen? När jag gick till jobbet i morse för att hämta min jobbdator (sent igår kväll fick vi mail från jobbet att vi som kan jobba hemifrån får göra det!) så var det som att gå dit på en söndag. På jobbet var det nästan helt dött och när jag träffade på en kollega i en korridor blev vi båda två lika glada. Vi hade nog fallit i varandras armar om det inte hade varit för enmeters-regeln!

Men det låg ett brev på mitt skrivbord och i det låg den här fina teckningen från Ebba, 6 år, som hon ritade till mig när jag var sjuk förra veckan. Ni ser väl att det är glassar som jag ska äta när jag har ont i halsen? Klokt barn, den där Ebba!

Corona-panik

Idag har jag varit helt feberfri och har tillfrisknat från min vissenhet i veckan. Egentligen skulle jag i detta nu vara på Mauritzbergs slott och lösa mordmysterium men jag har drabbats av corona-panik, så jag stannar faktiskt hemma. Det är inte enbart fjollighet - eftersom jag tillhör en riskgrupp kommer jag inte bara att bli lite snuvig om jag blir smittad, jag får vara tacksam om jag "bara" får lunginflammation och blir inlagd på sjukhus med syrgas i några veckor. Framförallt nu när jag redan har varit vissen och förmodligen har nedsatt immunförsvar. Och nu när antalet bekräftade smittade har gått från 1 st i måndags till 17 st igår fredag så vill jag försöka undvika för mycket folk i slutna utrymmen tills vi ser vartåt det är på väg. Jag har även avanmält mig från en två-dagars kurs via jobbet nästa vecka eftersom det skulle innebära att åka bussen fram och tillbaka till Linköping.

Delvis beror nog min akuta corona-panik på att jag - lite obetänksamt - tittade på dokumentären om coronaviruset på SVT Play i torsdags. Och på jobbet har man gått från att för lite drygt en vecka sen vägra en kollega att jobba hemifrån i 14 dagar efter att hon kom tillbaka från norra Italien dagen innan det sattes i karantän till att igår skicka ut information om att vi alla ska förbereda oss för att ev jobba hemifrån - då är det allvar!

Men jag kan meddela att jag i alla fall inte håller på att hamstra som jag förstår att alla andra gör. Jag behöver inte hamstra inför krissituationer, jag är en hamstrare av naturen och har alltid beredskapslager hemma - av i princip allting. Om bara vatten och el fungerar skulle jag säkert klara en tremånaders-karantän, utan vatten och el åtminstone en vecka, förmodligen två. T o m vad gäller toalettpapper 😉

Vi får väl se hur det utvecklar sig framöver. En sak är i alla fall säker - det kommer att bli urtråkigt!

Vissnare

Nu har den allmänna vissenheten övergått i ganska mycket mer vissenhet. I morse vaknade jag och kände mig febrig och klen och har legat i soffan hela dagen. Jag känner mig så där trist mellansjuk - alltså att när man ligger i soffan och gör ingenting så känner man sig inte speciellt sjuk och det är dötråkigt men så fort man går upp och försöker göra något mer avancerat än att sätta på vattenkokaren blir man alldeles slut och måste gå lägga sig i soffan och vila igen.

Att vara sjuk så här i coronavirus-tider påminner lite som att vara sjuk under ett OS. När man än sätter på TV:n så hamnar man mitt i rapporteringen om coronavirus (eller OS). För tillfället verkar allt handla om både coronavirus och sport samtidigt eftersom regeringen stoppar alla evenemang med fler än 500 deltagare. Imorgon är det en konsert i vårt abonnemang och jag har aviserat att någon kan få min biljett men som det verkar nu så blir nog konserten inställd istället. Vi får väl se hur många fler evenemang jag har biljetter till som blir inställda framöver...

Vissen

Jag har känt mig lite hängig några dagar. Inte direkt sjuk (och nej, det är inte coronaviruset - i alla fall inte än!) men inte direkt pigg heller, så jag har hållit mig i lite stillhet hemma.

Det värsta är att man har lite tråkigt och har alldeles för mycket tid att tänka. Och djup som jag är började jag ju genast tänka på min sorgliga brist på skor som jag precis har upptäckt.

Så jag har försökt avhjälpa den bristen lite och hittat följande:

ett par riktigt snygga allväderskängor från Vagabond för 799kr (50%)...

...och ett par varma, muffsiga kängor med fårskinn i (utifall det blir minusgrader någon gång) för 750kr (också 50%)...

samt ett par lite somrigare Apair-sneakers från ZooVillage för 420kr (1499kr)

Undrar om jag har skor så jag klarar mig nu...?

Presenter

Igår firade vi veckans andra födelsedagsbarn, nämligen min lillebror. På lokal den här gången (det blev Texas Longhorn eftersom det  - inte helt otippat - var fullt på Mocca Deli.) Och inte nog med att jag fick träffa mina små favoritnevöer igen - jag fick dessutom fler födelsedagspresenter! Både fina tulpaner och tvål- och lotionset.

Jocke som fyllde år fick inget mer än vårt trevliga sällskap men det är helt som det ska vara om ni frågar mig...

Masai-fantast

Jag börjar bli en riktig Masai-fantast - jag insåg det när jag stod i kassan inne på Sandströms och killen där sade "Du gillar verkligen Masai, du!" Då gick det upp för mig att jag ju faktiskt gör det.

Det finns flera anledningar till det. För det första så får jag alltid gå ner 1-2 storlekar när jag handlar Masai - och det är ju alltid trevligt. För det andra gillar jag att alla plagg alltid har fickor. Och för det tredje så gillar jag att de ofta är färgglada och mönstrade och att färgen inte tvättas bort efter några tvättar.

Den här gången köpte jag dock inga färgglada kläder utan höll mig till svart.

Till att börja med ett par underbart mjuka rutiga byxor för 450kr (899kr).

Och en väldigt svart tunika för 500kr (999kr)

Och tillsammans blev de ju faktiskt en outfit också! Hela outfiten 949kr (1898kr).

I övrigt kan man väl säga att det går sådär för min föresats att inte köpa mer kläder förrän sommaren...

Duktig

Jag har länge tänkt jag skulle skaffa återanvändbara frukt- och grönsakspåsar men har inte vetat var de finns att få tag på. Så idag lyfte jag blicken lite inne på Ica och där hängde de! Fem tvättbara påsar för en 50-lapp. Trädkramaren inom mig är nöjd 😉

Dessutom lär det vara en tjej står bakom just det här märket så feministen i mig är också nöjd.

Födelsedag

Så har man firat sin 27-årsdag igen! Det känns som det kommer oftare nuförtiden. Som vanligt föråt jag mig på smörgåstårta, trots att nevöerna offrade sig för att hjälpa mig göra slut på den.

Och fina presenter fick jag också: te, choklad och biobesök. 

Nu är det vatten och bröd som gäller framöver!

För många skor - vem, jag?!

Tro det eller ej men det finns faktiskt de som påstår att jag har för många skor! Jag vet - obegripligt! Det vet ju alla att jag äger ju knappt några skor.

Inga som helst skor.

Jag har aldrig nåt att sätta på fötterna...

Jag är praktiskt taget ett barfotabarn. 

Hur kan man få för sig nåt sånt?

Inte ens på jobbet har jag några skor.

 Inte alls.

Så, för att försöka rätta till detta sorgliga tillstånd så har jag faktiskt köpt några skor på senaste tiden, bl a Ecco Soft 8W, på rea hos ecco.se för 650kr i stället för ordinarie 1300kr. Snygga, va!

Och på Åhléns fanns dessa fina rosa sneakers från Sofie Schnoor. De kostade ursprungligen 1849kr men var nedsatta med 50% plus att man fick några extra (20?) procent när jag klickade hem dem så de slutade på 740kr. Som hittat!

Och inte nog med det, där fanns även dessa fina Vagabond-boots för halva priset - 499kr, nedsatt från 999kr. 

Så nu har jag i alla fall några få skor att ha på mig, så jag slipper gå barfota!