Här kommer årets, kanske t o m decenniets, stora överraskning: jag har skrattat gott åt en fars! Japp, så är det, om än otippat. Jag avskyr normalt farser och brukar för det mesta knappt orka dra på mun men Rampfeber bröt ner mig totalt. Det var länge sen jag skrattade så mycket!
Jag tror det delvis beror på att det så uppenbart är en parodi och delvis på att skådespelarna är så suveräna, både i agerande och timing.
Och inte blev det sämre av den urgoda cheesecaken i pausen, heller - trots att jag som vanligt får ställa upp med eget te...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar