Östgötadagarna september 26

Trots tidvis ösregn blev höstens Östgötadag - som vanligt - lyckad! Efter att ha sammanstrålat i Boxholm  inledde vi i Blåvik, där Lilla Glasscaféet t o m hade en egen trubadur.

 
De hade även en massa nybakade gott men...

 
...eftersom de tydligen är berömda för sina våfflor, fick det bli en Blåviksvåffla med sylt och grädde. Mums!

Det var fullsatt utanför men det gick bra ändå. Inifrån huset både såg... 

 
...och hörde man trubaduren (i alla fall Linda och jag) så man kunde hänga med i groovet.

 
Det var väldigt vackert där, så vi tog en promenad ner till vattnet med Rasmus så han kunde dricka lite vatten. Men som ordspråket lyder: "Man kan leda Rasmus till vattnet men man kan inte tvinga honom att dricka". Eller nåt sånt.

 
Vi hittade även en "Lyxloppis" som var mer som en vanlig loppis. 

 
Och en kyrka som var låst...

 
...kanske pga dessa märkliga husdjur.

  
Men den hade fina fönster...

 
...och en vacker utsikt.

 
Efter Blåvik lyckades vi hitta till Sommenfisk via smala skogsvägar, trots att täckningen försvann halvvägs dit.

  
Vi hade med oss regnet, så som tur var kunde man sitta under tak.

 
Lunchen bestod av deras egenfångade och egenrökta röding. Mycket gott!

 
Efter några slingriga skogsvägar till kom vi fram till färjan som tog oss till Torpön.

 
Där fanns Stebbarps gård med många och vackra blommor, svarta tomater...

  
...hemgjord glass...

 

...och riktigt te! 

 

 

Vi tittade in på Missionshuset på vägen därifrån också.

 

Faktum är att jag shoppade lite den här gången. Linda och jag var så tidiga i Boxholm att vi hann med ett besök på loppisen där innan mötestiden. Jag köpte en spegel, som tyvärr inte passade där jag hade tänkt mig, så den får hänga i badrummet så länge. (Det är alltså inte en inramad tavla av min torktumlare!)

Även fyra teskedar i rätt storlek fanns i Boxholm, resten är från Torpön. Blåbärsglögg och marmelader från Stebbarps gård och honungen från Nockabo Packarp gård via Missionshuset. (Det är mycket som slutar på -arp i dessa trakter...)
 

En riktig toppendag - som vanligt!

Batik i Vråka

Linda tipsade om en batikfärgnings-kurs i Vråka och jag som inte har färgat batik sedan gymnasiet hängde på.

Det var varken broöppning eller köer genom Söderköping (för en gångs skull!) och vi kom fram lite tidigt. Men Magasinet var öppet... 

 
...och lite fika är ju aldrig fel. Jättegod morotskaka!

 
Vi bestämde oss för att parkera bilen vid Magasinet och promenera bort till Karlsborg. Det sades att det skulle ta fem minuter men det tog inte ens det! 

  
Vägen var även utmärkt med skyltar på stolar för att man skulle hitta.

  
När vi kom fram visade det sig att det fanns både en loppis...

 
...och en liten byggnadsvårdsbutik där.

Efter att vi hade inspekterat båda var det dags att börja med: 

Som tur var fanns det instruktioner att följa.

Vi fick börja med att experimentera med olika tekniker på små tygstycken (som tur var).

 
Det var lite knåpigt och valhänt till en början.

Klädnypor, kulor, snören och t o m kottar testades.

Sedan var det dags att börja med färgningen! Ett helt paket salt i en hink...

Fyll på med varmt vatten...

Fixeringssalt...

Och blanda i varmt vatten...

Blanda i färg och ännu mer vatten - kallt den här gången. Det ska bli 30-60 grader i hinken.

Fyra hinkar = fyra färger - gult, blått, rött och lila.

När vi hade lärt oss av våra misstag var det dags för skarpt läge. Man kan antingen färga hela plagget i en färg eller olika delar i olika färger. Om man väljer flera färger får man sitta och hålla den del som ska färgas i hinken i 10-15 minuter.

Det mest pyssliga var faktiskt att klippa bort alla snören man hade lindat in plaggen i.

Men till slut hade vi fått ihop några plagg att hänga upp på tork! (De hann inte torka helt innan det var dags att åka hem, så vi fick plastpåsar att ta hem dem i.)

Och innan det var dags för mig att ta bussen hem från Viken, passade vi på att äta lite glass i hamnen där.

Riktigt god glass var det!

(Vi hejade även på Johanna och Björn som råkade stå parkerade mellan glasskiosken och bussen!)

Och när jag kom hem hängde jag upp mina t-shirts på tork. Så här såg de ut när de var torra:

Det var en jättetrevlig dag och jag gör gärna en repris på den igen nästa sommar!

Varmt i Vadstena

Ibland blir det inte som man hade tänkt sig men bra ändå! Igår hade jag bestämt med bror, svägerska och nevöer att vi skulle åka till Rykets gård och äta glassbuffé. Men jag hade missförstått det hela och lite efterforskning på hemsida och sociala medier avslöjade att det bara var under Östgötadagarna i våras som det var buffé. Andra dagar är det tydligen "bara vanligt" glasscafé!

Men dagen var bestämd och inlagd i kalendern, så det fick bli en lite improviserad resa istället. Så, i 32 graders värme gav vi oss av söderut på E4:an.

Första stoppet var Skänninge och ett besök i den svala kyrkan.

 
Skänninge är ju en underbart gullig liten stad men tråkigt nog var den väldigt folktom. Det är alltid vackert nere vid ån, dock, så vi tog en liten promenad dit.

 
Brorsönerna lyckades hålla sams tillräckligt länge för att jag skulle kunna få en bild av dem i den fina miljön.

 
Men sen var frågan vart vi skulle åka härnäst.

Det blev Vadstena och vid det laget var vi hungriga, så jag styrde flocken till stället där jag alltid har blivit nöjd förut - Bistro Ejnebergs. Till vår stora glädje visade det sig att de hade en uteservering också (utöver de tre borden inne i bistron!), så det fanns plats för oss. Maten var som vanligt jättegod och Sandra och jag tog varsin rätt och delade hälften med varandra eftersom vi inte kunde välja mellan kött och fisk. 

 
Efter lunchen delade vi upp oss - pojkarna badade i Vättern och Sandra och jag gick en guidad visning inne på slottet. Karl IX visade oss runt.

 
Sandra doppade fötterna i sjön efteråt men jag ville inte få sand mellan tårna så jag nöjde mig med att fota henne. Det var svinkallt, sade hon!

  
Vi hade funderingar på att åka antingen till Hästholmen eller Rykets gård för att äta glass men så visade det sig att det såldes glass vid Slottsvallens Äventyrsgolf (dit Ebbe hade kommenderat oss!). Det var inte bara riktigt god glass (Kling-glass från Mariestad) utan även den billigaste glassen jag ätit på hela sommaren - tre kulor för 55kr!

  
Glasskontrollen avklarad var det dags för minigolfturnering!

  
Det var som sagt äventyrsgolf och riktigt svåra banor och det hjälpte inte banorna var ganska så rikligt beströdda med lind-frön.

  
Jag har hört att det är förbjudet för tonåringar att se glada ut...

  
Men tillbaka till golfen! Med tanke på hur det gick när jag spelade minigolf senast förväntade jag mig att komma sist men...

  
...under över alla under: jag hade bara en poäng mer än vinnare Ebbe! Det bevisar nog i och för sig mest hur sopiga de andra var men ändå.

  
Dagen började dra sig mot sitt slut och vi påbörjade resan hem. Och eftersom ingen ville ställa sig och laga mat när vi kom hem, så fick det bli middag hos Chop Chop i Mjölby. Jag tycker faktiskt de är riktigt bra!