onsdag 21 september 2022
En brillsnoks bekännelser
Nu, när man har varit brillsnok i snart tre månader, tycker jag väl att det på det stora hela har gått riktigt bra. De första veckorna hade jag vissa problem med avståndsbedömningen i trappor och när man skulle gå upp på eller ner från trottoarer osv men jag tror jag har vant mig hyfsat med sånt. Numera är det största problemet att jag tycker jag ser mycket sämre utan glasögon. T ex klarar jag knappt av att sätta maskara på fransarna på morgnarna eftersom jag inte ser vad jag gör. När jag har tagit några tag med maskaraborsten och sätter på mig glasögonen igen brukar jag se ut som en femåring som har hittat mammas maskara och "sminkat" sig. Många gånger får jag ta bort allt och börja om igen. Jag får fundera på om jag ska börja med fransförlängning igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Somrigt fynd
På min dagliga promenad idag bestämde jag mig för att ta en sväng till Busfrö, mest för att ha ett mål med promenaden. Jag skulle ju inte kö...

-
Nytt år = fest (åtminstone ibland). Vi begav oss av till Skedet i snögloppet och svidade om till festblåsorna i vår lilla air'b'n...
-
Dags att ta en sväng till Åby Folkets hus igen! Den här gången var det Klasse Tjut - en väldigt speciell föreställning som var både rolig ...
-
Vi hade ju utbildning i AI på internatet och bl a skulle vi skapa ett självporträtt tecknad version av oss själva med hjälp av AI så att and...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar