Det känns som om jag inte gör annat än äter nuförtiden. Och äter gott dessutom! Den här gången var det Johanna som bjöd på godsaker (och vitlök) i mängder. Och jag åt. Och åt.
Efteråt spelades det Sybarit eftersom Anette insisterade på det. Och enligt henne (eller snarare Evangelium enligt Anette) så vann hon och jag. Och om inte vi vann (utan Annika och Marie) så var det för att de fuskade. Dessutom tänker hon aldrig mer spela det där skitspelet, så det så!
Det är inte utan att det påminner lite om någon som aldrig förlorar. Någon vars namn börjar på T och slutar på Rump.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar