Som sagt, det är inte vår än, så ännu så länge får de lite varmare kläderna jobba på. Men snart, så...
Här kommer förra veckans outfits:
Som sagt, det är inte vår än, så ännu så länge får de lite varmare kläderna jobba på. Men snart, så...
Här kommer förra veckans outfits:
Även om det är svårt att tro ibland, så kommer det alltid en vår och en sommar och det gäller att vara beredd. Därför har jag inlett Den stora Vårgarderobsstädningen. Det är alltså dags att packa ner de allra varmaste vinterkläderna och ta fram lite lättare plagg.
Just nu är större delen av vardagsrummet fylld av klädhästar och plastbackar - och så lär det nog förbli ett tag eftersom efter vår kommer sommar...
Tyvärr hade vi fått ett sjukdomsfall i gänget men vi var i alla fall sex st förväntansfulla som bänkade oss inför föreställningen.
Men hela ensemblen gjorde som vanligt ett jättebra jobb och den var väl värd att se.
Igår var det dags att äntligen få se Riksteaterns Idris & Esra, som så snöpligt blev inställd senast vi försökte se den. Denna gången fick vi åka till Grannkommunen för att se den och vi inledde med att inta näring på en av stans matställen.
Och själva pjäsen var riktigt söt! Skådespelarna var duktiga och historien var inte alltför "ungdomlig" för att vi gamlingar inte skulle förstå den. Men mest uppskattades den nog av den tonåriga delen av publiken!
Det känns som om vi har hamnat i en mellanårstid mellan vinter och vår nu, när det är svinkallt ena dagen och riktigt varmt och skönt nästa. Jag har börjat med att packa ner mina varmaste värstingvinterkläder och hoppas på att det inte blir -20 grader igen förrän tidigast i november. Det är inte lätt att planera outfits i förväg just nu!
Men jag lyckades tydligen få ihop en hel del outfits förra veckan i alla fall och nu börjar några lite lättare plagg dyka upp. Vi får se när de tjocka strumpbyxorna kan packas ner och de lurviga, vita benen kan få lufta sig lite. Inte än på tag, skulle jag tro!
Det hela började med att jag råkade hamna i deltävling nr? för några veckor sen (när jag sett färdigt på Antika mysterier: Den svarta pyramiden från boxen) och där var KAJ och badade bastu. Då bestämde jag mig för att (typ) se finalen och även rösta på dem och det gjorde jag. Och inte bara jag, som det verkade!
Det är inte så att jag är en omvänd och pånyttfödd mello-tönt bara för det här. Jag tror inte jag kan anamma tillräckligt mycket intresse för att se Eurovision-finalen och antagligen kommer jag aldrig mer att se någon av dem frivilligt igen. En orsak till att hålla sig borta är ju att programledarna för det mesta är så pinsamma att man får något åt magen men jag tyckte faktiskt att Edvin och Keyyo var riktigt bra. Framförallt verkade de inte ta sig själva (eller tävlingen) på så dödligt allvar. All heder åt dem!
Som sagt, det var ingen omvändelse på vägen till Damaskus för mig men nu har jag i alla fall gjort det!I alla fall, Anneli och jag var där och den var helt ok - lite lång och lite krystad ibland men ganska kul emellanåt.