Efter det senaste bottennappet på Stora teatern är det ju knappt så man vill gå dit igen men Maria rekommenderade Det blå pianot och som tur var så lyssnade vi på henne.
Den har ju varit väldigt populär men vi hade turen att få biljetter till en av de många extraföreställningarna. Och trots att vi kom en halvtimme före start var det nästan fullt redan. Till slut lyckades vi hitta tre platser precis nedanför scenen.
Det var verkligen bra, som sagt, och det ger ju en väldigt intim känsla när skådespelarna vandrar omkring i lokalen under föreställningen. Jag vill se mer sånt här- mer Blå pianon och mindre Lupiner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar