Kulturnatt har varit mer Kulturdag för mig de senaste åren, eftersom jag helst vill vara hemma omkring 19-tiden. Och i år var inget undantag.
Så jag inledde med det jag mest ville se, vilket var Historisk modevisning på Arbetets museum. Emilie Hertzmann, skådespelare, kostymör och dräkthistoriker, inledde med att demonstrera hur en kvinna klädde sig i slutet på 1800-talet.
Man började med underkläderna - underklänning, strumpor och korsett.
Sedan lilla turnyren (efterträdare till vertugall, panier och krinolin) för att få lite rumpa.
Underkjolen.
Nästa underkjol, den synliga.
Själva kjolen.
Och sist, men inte minst, den lilla jackan.
Äntligen färdigklädd!
Sedan visades det upp olika outfits från c:a 1860 till 1900 av elever på Marieborgs folkhögskola.
 |
| Vissa i publiken skulle platsa på Paris Fashion Week! |
Vi fick se både högreståndsklänningar och kläder för "vanligt" folk.
Det var mycket ull, så det blev nog lite varmt för de stackarna!
Efter modevisningen gick vi ner till Brödernas Café och fikade/lunchade med Maria och Klas... (det blev inga bilder på det, för jag glömde helt enkelt att fota!)
...och sedan hade Annika och jag tillskansat oss biljetter till visningen av kostymutställningen, som även den hölls av Emelie Hertzmann.
Där förevisades både kvinno- och manskläder från 1300 till 1820.
Nördig som jag är tyckte jag det var superintressant att få se alla dessa kläder och få berättat hur de var sydda.
Jag fick vild lust att både gå en kurs i dräkthistoria och att åka tillbaka till Bath under Jane Austen-veckan. I Empireklänning den här gången, förstås!
Man uppmanades att inte röra vid själva kläderna men det fanns olika tygbitar man kunde klämma på istället.
Jag hade kunnat vara kvar där hela dagen men det fanns fler som ville in, så jag tog mig ner till Hedvigs kyrka (som mitt pass påstår att jag är född i), som här gömmer sig lite blygt bakom en bamse-kastanj.
Det var meningen att det skulle bli en rundvandring i kyrkan men det blev mer av en föreläsning med oss sittande i kyrkbänkarna istället.
Efter en liten snabbodyssée bland second hand-butikerna sammanstrålade jag med Annika i Hedvig igen för lite körsång.
Det var kortare konsert än vi hade förväntat oss och det enda stycket vi kände igen var Stad i ljus som avslutade det hela.
Vi fick veta att den sjungs både på handbollsmatcher, studentfester och inför stängning på pubar, krogar och dansgolv, vilket förklarar varför jag inte kan mer av texten än just "stad i ljus". Jag minns inte när jag var på handbollsmatch senast, jag blir aldrig bjuden på studentfester och det var flera decennier sedan jag var vaken så sent att jag stannade till slutet på en krog...
