torsdag 30 september 2010

Englandsturné, del 4 – Ännu mera Jane Austen (och lite forntid)

Nästa morgon, efter frukost på Starbuck's, hängde vi återigen på låset till Jane Austen Centre – denna gång för att ta en titt på muséet. Det var väl värt ett besök!

Nästa år – när jag ska vara med hela veckan på Jane Austen Festival och vara klädd i tidsenliga kläder – ska jag nog ha den här klänningen på mig, ihop med den här jackan och hatten:



Marie säger att hon ska ha det här:



Efteråt traskade vi upp för backen till Royal Crescent till det georgianska hem som ställts i ordning som museum på 1 Royal Crescent...



...och därefter traskade vi ner för backen en bit till Assembly Rooms och Fashion Museum.



På Fashion Museum hade de en utställning med prinsessan Dianas klänningar, som var sådär, men det bästa var den permanenta delen.




I shoppen efteråt köpte jag ett par tuffa fingerlösa vantar.



Assembly Rooms var minst sagt pampiga och jag blev speciellt till mig över de fantastiska kristallkronorna.




Det började bli dags för te (but of course!), så vi drog oss återigen mot Jane Austen Centre och deras Regency Tea Rooms. På vägen passade jag på att rusa in på Marks & Spencer och köpte tio par trosor och fem par strumpor för sammanlagt £15. Det finns inget som slår M&S när det gäller billiga och bra underkläder!

Regency Tea Rooms passade Anette och jag på att ha Tea with Mr Darcy (självklart!) medan Marie nöjde sig med Ladies' Afternoon Tea.


Medan vi glufsade i oss, kom Colonel Fitzwilliam(?) in och beställde te och Marie fick i uppdrag att rusa fram och föreviga honom.

Jag ska definitivt hit igen nästa år!

När vi var mätta och belåtna (på både scones och snygga georgianer) gick vi ner i shoppen, där jag inte kunde låta bli att inhandla en Mr Darcy-nyckelring!


(Hallå, en sådan måste man ju ha!)

Dessutom köpte jag några Jane Austen-relaterade böcker, bl a Jane Austen's Letters som väger omkring två kilo.

Det var dags att åka vidare, så vi packade in oss i bilen och åkte till Stonehenge. Jag var fullt beredd på att bli besviken men det såg ut ungefär som jag hade förväntat mig, kanske liiite mindre.


Naturligtvis blåste det!




Det tog inte lång tid att gå runt Stonehenge, så vi åkte snart vidare. På vägen råkade vi passera Winchester, så vi passade på att ta en sväng där också.



Det var verkligen charmigt...




...och naturligtvis var vi tvungna att besöka katedralen och graven!




Efter Winchester fortsatte vi och tog in på Travelodge i Four Marks, inget överdådigt men mycket prisvärt (£57) och rent.




På kvällen åkte vi till Alresford och åt på en indisk restaurang – det var nog det dyraste målet vi åt på hela resan. Men det var gott!



Fortsättning följer...

Englandsturné, del 3 – Mycket Jane Austen blir det...

På morgonen åt vi en snabb frukost på Costa Coffee (som till min stora lycka visade sig ligga på samma ställe som The White Hart Inn där familjen Musgrove bor när de kommer till Bath för att handla bröllopskläder till sina döttrar i Övertalning!) och rusade iväg för att hänga på låset till The Jane Austen Centre när de öppnade kl 0945.

Där köpte vi biljetter till en guidad walk och till en föreställning på kvällen, som liksom av en händelse skulle ges på vårt hotell. Walken var väldigt trevlig men naturligtvis var jag tvungen att rätta guiden vid ett tillfälle. Han påstod nämligen att det var Laura Street Anne Elliot och Mrs Russell promenerade längs när de såg kapten Wentworth, men alla vet ju att det var Pulteney Street! Dessutom åkte de vagn. Jag borde nog leda de där guidade turerna snarare än gå på dem!

Sedan gav vi oss av på en egen liten rundtur...


Vackert, eller hur?


Marie fotade massor!


...och sedan åt vi lunch på italienska.




Efter lunchen tog vi några timmar ledigt från Regency och vältrade oss i Antiken på Roman Baths.



Efter det var det tillbaka till Jane Austen i form av en teatermonolog, Cheer from Chawton, av och med en amerikansk (?!) kvinna, Karen Eterovich. Oerhört bra!



Publiken var tidstrogen. (Nåja, inte riktigt alla!)

Efteråt gick vi ut igen för att ta en promenad längs floden och stötte på det här:

Tvära kast i Bath, tydligen: Från romartiden via Jane Austen till Star Wars?



Det var i alla fall vackert vid floden (Avon, men inte densamma som i Stratford) och sedan fick Marie äntligen sin öl!


Fortsättning följer...

onsdag 29 september 2010

Englandsturné, del 2 - Mot Bath

Efter en riktigt hyfsad frukost på Holiday Inn Stanstead Express, påbörjade vi vår resa mot Bath. Vi åkte en ganska lång sträcka på en eller ett par trista engelska motorvägar innan vi lyckades ta av mot Marlborough, där vi bestämde oss för att äta lunch på The Roebuck Inn. Väl där upptäckte vi att vi precis hade missat deras Quiz Night som hade varit kvällen innan.


Vi åt i alla fall några väldigt goda hamburgare till lunch, serverade av den mycket trevliga personalen, och avslutade besöket med att pudra våra näsor på den av heltäckningsmatta täckta toaletten.


Sedan åkte vi vidare mot Avebury och stannade och tittade på Avebury Circle, som är cirka 500 år äldre än Stonehenge.



Anette, guiden och en mycket skum walesare.


Det visade sig att vi hade tajmat vårt besök mitt under höstdagjämningen när alla mysko typer kryper fram ur väggarna för att dansa nakna runt stencirklar i fullmånens sken (eller vad de nu sysslar med!).

Det var lite blåsigt!


Varför är fåren målade?


Efter Avebury åkte vi vidare och råkade komma förbi Cherhill, där någon hade fått för sig att karva fram en häst ur sluttningen på 1800-talet. (?!)

På väg därifrån såg vi en skylt som visade mot Lacock Village. Av ren tur hade både Marie och jag sett vykort därifrån och tyckt det såg jättecharmigt ut, så en rundpall på vägen och vi styrde kosan mot Lacock.


(Här börjar Jane Austen-temat som kommer att gå som en röd tråd genom resan. Lacock spelade bl a Meryton i tv-serien Stolthet och fördom (1996?) - ni vet, den med den riktige Mr Darcy – Colin Firth! Även en annan av mina favoritserier – Cranford – spelades in här.)


Anette hittade sin drömstuga, där hon ska sitta och författa nästa stora verk!


Vi bestämde oss för eftermiddagste på King John's Hunting Lodge, vilket visade sig vara oerhört charmigt.





Mums!



Så här ska clotted cream se ut!




Mätta och belåtna på te och scones, åkte vi vidare till Bath där vi försökte hitta någonstans att bo. Det visade sig vara lättare sagt än gjort, det var fullt överallt, kanske på grund av att vi av ren tur men med försynens hjälp hade lyckats anlända under kulminationen av den årliga Jane Austen-festivalen. (Halleluja!)

Efter att ha snurrat omkring och letat boende ett bra tag, hittade vi till slut ett rum på The Francis Hotel på Queen's Square, lite för dyrt för vår smak och dessutom envisades de med att de bara hade rum för två personer, men Mästerförhandlare LaRubia lyckades få dem att ge oss det i alla fall och se till att de bara tog betalt för två personer. Man borde jobba åt FN!



Det var ett riktigt fint rum, stort, luftigt och centralt och till min stora lycka visade det sig att Jane Austen faktiskt hade bott i samma kvarter när hon besökte broder Edward 1799.


Min ”säng”


När vi hade installerat oss gick vi till All Bar One för ett par välförtjänta (och efterlängtade!) drinkar (och mat till mig!) och tog därefter en kvällspromenad runt Bath och upp till Royal Crescent, innan vi gick och lade oss och hämtade krafter till nästa hektiska dag.

Fortsättning följer...

Aprilbalkong

Kanske är det för att man är hemma så mycket (typ hela tiden) numera men i år riktigt kliar det i mig att få pyssla på balkongen. Jag har ju...