Det finns utomhusteater och så finns det trädgårdsteater, tydligen. Att gå på en teaterföreställning i en underbar egnahemsträdgård var första gången för mig men det var en trevlig upplevelse. I och för sig så var trädgården så underbar att jag hade njutit av att bara sitta där en stund och göra ingenting men även föreställningen var njutbar. Första akten bestod av en scen ur Magnus "Mankan" Nilssons Guds djärvaste ängel (lämpligt nog i Mankans farmors gamla trädgård!), som visar "Det första och enda mötet mellan poeterna Edith Södergran och Elmer Diktonius".
Det var även lite extra trevligt med hembakt till paustéet.
Efter pausen framfördes det ljuv musik och, framförallt, ljuv sång - fortfarande under körsbärsträdet.
Det var en varm eftermiddag men det fläktade skönt och trädgården var - som sagt - alldeles underbar. En perfekt sommardag, helt enkelt.
