Signe in på skinnet

Känsliga och minderåriga läsare varnas för att följande inlägg innehåller viss … ähum, ska vi kalla det avkläddhet.

Jag har länge gått och retat mig på att Signe, min provdocka, har sett så skabbig ut. Det gjorde hon i och för sig redan när jag köpte henne för 15?, 20? år sedan men jag har ju tänkt hela tiden att jag skulle klä om henne – det har bara inte blivit så än.

Men igår kväll tröttnade jag på att se hennes brustna sömmar och utspillande stoppning, så jag bestämde mig för att åtminstone börja med att plocka bort ytterklädseln. Så här såg hon ut före:


Jag trodde inte det skulle ta någon tid alls, bara klippa upp sidenet och stoppningen och kasta i soporna. Men ack, vad jag bedrog mig! Det visade sig att stoppningen hade satts fast med vad som måste ha varit tusentals små spikar och nubb, varav vissa praktiskt taget ramlade ur själva medan andra satt som berget. Dem fick jag tålmodigt stå och plocka bort med hjälp av naglarna och en pincett, eftersom jag tyvärr måste erkänna att jag inte är den typen av kvinna som har en hel verktygslåda hemma.

Här är några av spikarna. De andra dammsög jag upp. Observera att det också finns några nålar där, som någon sömmerska måste ha slarvat bort i Signe, och som jag hittade när jag klädde av henne. (”hittade” som i stack mig på!)


Det visade sig att Signe under ytan så att säga var klädd i tidningspapper, åtminstone delvis i vad som verkar vara Göteborgs-Posten från den 16 oktober 1946. (Jag gissar bara om GP, men alla artiklar och annonser man kan läsa verkar handla om Göteborgstrakten)



Jag tyckte faktiskt att hon var riktigt tjusig i sitt tidningspapper, så jag beslöt mig för att låta henne vara au naturel ett tag. Som tur var hittade jag en burk lack i ett skåp, antagligen en kvarleva från min decoupage-period (vilken tur att jag aldrig slänger någonting!), så jag svabbade på henne lite lack. Jag tycker faktiskt att hon blev riktig snygg! Och jag tror hon tycker det själv också, ni ser ju hur hon kråmar sig!


Nu får hon vara naken ett tag tills jag kommer på vad jag ska göra med henne. Någon som har en bra idé om hur man vampar till en lite småsliten provdocka från fyrtiotalet?

Mellandagar

Jaha, då var julen överstökad, då! Man överlevde i år också. Jag fick en flaska vin och en ask praliner av Tomten, det var väl snällt!

Och på tal om Tomten, så var det en ovanligt söt Tomte i år. Han var dessutom enormt generös och delade ut julkramar och -pussar till höger och vänster, så det var riktigt trevligt!



Sedan är det ju rea också - och man har väl gjort några små fynd:


En Esprit-blus från Myself & friends, 299:- (har kostat 599)


En rosa InWear-topp, också Myself & friends, 199:- (399), som är tänkt att i första hand bäras ihop med...


...denna lilla kavaj från Flash, 300:- (599)


Stickad klänning, även den från Flash, 250:- (499)

Vidare slog jag faktiskt till och köpte inte mindre än två par nya träningsskor på Sportex;


ett par Reebok (som vanligt!) för 499:- (799)...


...och ett par Nike (premiär!) för 299:- (499)

Med andra ord fick jag två par för ungefär samma pris som jag brukar betala för ett par. - Åh, den underbara känslan av att ha gjort ett klipp!

Det är ju tur att jag gjorde ett klipp med träningsskorna för jag har faktiskt gjort ytterligare ett inköp, de här stövlarna på La Stampa.



De var inte på rea och de var väl inte direkt billiga heller, faktiskt. (Jag törs inte berätta vad de kostade, för då kommer väl Någon att hota med att anmäla mig till Lyxfällan igen!) Men de har faktiskt ett syfte. Det är ju så att man är bjuden på fin fest i januari och när jag nu är bjuden på fest för första gången sedan millennieskiftet, så ska ska jag banne mig ha något nytt, snyggt och dyrt på mig!

Men The Sale Must Go On som man (åtminstone jag!) brukar säga. Alla affärer har inte börjat sina reor än och jag ser fram emot nya spännande reafynd. Dessutom ska jag nog ta en städdag i garderoben snart och ställa samman några fler outfits. Återkommer om det!

Träningssvårigheter

I går kväll antydde min rygg att jag nog bör träna lite den här veckan om jag inte vill bekosta Sadist-Mats (på Naprapatkliniken Bulta & Slit) nästa utlandssemester också. Så jag skickade raskt iväg ett mail till mina arbetskamrater (för att de inte ska anmäla mig som försvunnen till polisen om de råkar dyka upp på jobbet före mig) och satte i gång att packa min lilla chica träningsväska.

Till min stora förvåning kände jag mig riktigt laddad för träning för en gångs skull i morse och såg fram emot att ta i ordentligt. När jag sedan kl 07.30 glad i hågen försökte slita upp dörren till Campushallen, visade det sig att de lata djävlarna har infört något som kallas ”julöppettider”, vilket innebär att de den här veckan inte öppnar förrän kl 9!

Det var bara att pulsa iväg till jobbet och göra rätt för sin lön (sådan den nu är!) och sedan gå iväg och träna kl 9. Men ni vet ju hur det är! ”Jag ska bara göra färdigt det här!” ”Efter att jag kollat det här ska jag gå iväg” ”NU ska jag verkligen gå iväg... oj, telefonen!” osv tills, helt plötsligt, klockan var 15:00 och jag har ju bara ett dagkort som kräver att jag är där före 14:30. F-n också!



Men då kom jag på en sak! Det är så att vi har ett litet ”gym” i källaren på mitt jobb. Det är ett rum, lite större än en friggebod, sådär 15 m² eller så och på denna (oansenliga) yta har man lyckats klämma in: två träningscyklar, en roddmaskin (den var faktiskt lite rolig!), en träningsbänk, två skivstänger, ett hantelset 1-5 kg, två balansplattor, fyra gummimattor (ihoprullade i ett hörn), en mini-(förstås!)stereo och 14 par gångstavar (de förvaras uppenbarligen bara där, eftersom man inte kan ta mer än ett och ett halvt kliv utan att snava över någonting).



Det är med andra ord ganska trångt där. Vid ett tillfälle, när jag satt på en av träningscyklarna och lyfte handen för att torka svetten ur pannan, slog jag armbågen i väggen så hela jag vibrerade i fem minuter. Men jag lyckades faktiskt gå igenom ett helt träningsprogram! Det är tur att man bara är 1.65 och inte har så långa armar! Och man fick lite extra träning av att flytta runt på allting så att man skulle få plats att röra sig - när jag skulle göra armhävningar var jag tvungen att baxa upp den ena träningscykeln på roddmaskinen för att slippa öppna dörren och ligga med benen ute i korridoren. Efter det kändes det inte som om jag behövde göra några armhävningar!

Nu är det ju tyvärr så att, för första gången sedan juni 2007, jag inte hade min kamera med mig, så jag kan inte bjuda på några bilder från vårt fina ”gym”, ni får helt enkelt tro mig på mitt ord! Faktum är, dock, att jag kan nog tänka mig att gå dit igen. Jag upptäckte nämligen att det innebar en viss tidsvinst. Eftersom jag hade tillbringat hela dagen i träningskläder (och konstigt nog fått flera uppskattande anmärkningar på min klädsel!), så kändes det inte så aktuellt att duscha och sedan byta om till vanliga kläder bara för att åka hem en timme senare. Så jag bestämde mig för att vänta med att duscha tills jag kom hem, med största sannolikhet till stor glädje för mina medpassagerare på bussen!

Så jag kom alltså iväg och tränade till slut men det satt långt inne!

Det är inte snön som faller...

I ett försök att kompensera för att jag inte har haft tid att träna någonting på flera veckor, pga av sjukhusvak m m, bestämde jag mig i förmiddags för att ta en riktig powerpromenad.

Nu blev det inte så mycket power av promenaden, eftersom det var så otroligt vackert att jag bara var tvungen att stanna till med jämna mellanrum och fota lite.

Visst är det fint! Man skulle kunna tro att jag bor långt ute på landet men vi har träd inne i stan också!

Efter promenaden skulle jag julstäda och hann precis bli klar med köket...

...när jag fick besök av Lena, som hade med sig glögg, russin, mandlar och saffransbröd. Det tog någon halvtimme att leta fram min glögg-gryta som stod längst inne i ett skåp och var ganska dammig, men till slut hittade jag den!

Ser ni den - den står på bordet närmast kameran (bredvid tomten)!

Annars har det inte hänt något kul på länge (massor av tråkiga saker, däremot men dem pratar vi inte om). Det enda jag har lyckats komma iväg på är ett besök på nyöppnade indiska restaurangen Indra med åtföljande schlagershow på Skandiateatern.

Åh, jag kom dessutom på att jag har undanhållit er ett reafynd! Det är en MissSixty-klänning som jag hittade på Sid and Sally (trevliga typer som har börjat maila till mig!).

Jag kommer inte riktigt ihåg men jag har för mig att den har kostat 1199:- eller 1299:- och jag betalade 299:-

Och så till sist, om jag inte har något att skriva om förrän nästa år, så får jag be att - med hjälp av världens sötaste lille tomtenisse - få önska er

EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Vidde 1 år!!!

I går var det ett helt år sedan jag drabbades av kärlek vid första ögonkastet. Då såg han ut så här:

Han har växt till sig riktigt duktigt under det gångna året så nu ser han ut så här...

...i pulkan han fick av Fasse i födelsedagspresent! Pulkan som jag faktiskt var riktigt stolt över att jag lyckades slå in väldigt snyggt.

Annars tyckte faktiskt Vidde att det där med paket var överskattat, det var mycket roligare att leka med snöret som fanns på paketen.

Men den allra första tårtan (med ett ljus!) - den var god!

Mina damer och herrar...

Får jag lov att presentera min nya älskling - Zeus (visst är han snygg!) och hans kompis BenQ, det är 24-tumsgodingen ovanför. De har äntligen blivit uppackade ur sina tråkiga kartonger och jag har börjat med det alltid lika roliga jobbet att installera om alla mina favoritprogram.

Jag har faktiskt inte haft tid att börja spela Tombraider Underworld än, det får vänta tills jag har lite energi att lägga ner på det, men då...