Plantbäbisarna

 

Det växer så det knakar i mitt söderfönster. Nästan alla tomatfrön jag planterade har kommit upp och nu börjar paprikaplantorna så smått sticka upp ur jorden.

Fortsätter det i den här takten kommer jag nog att vara självförsörjande på tomater och paprika lagom till sommaren!

Looking at paintings

 
Undrar om jag håller på att gå i barndom? På senaste turen till Ge för livet hittade jag en bok som tilltalade mig oerhört. Den riktar sig antagligen mest till barn men ändå...

Den är som en blandning mellan Art for Dummies och en Kalle-pocket.

 
Den kostade i alla fall bara 15kr.

Kan det bli bättre!?

Bottennapp

Från Toppen till Botten på 36 timmar. I onsdags såg vi utmärkta Minnesstunden och igår det totala bottennappet Larm. Blint seende. Blinda ser! Bara affischen gör ju att man bara vill vända om och springa därifrån.

 
Men dumma som vi var, gick vi in i salongen och ångrade oss så fort det började.

 
En kort sammanfattning av "pjäsen": kör-harang, ord, ord, skrik, Jesus, svammel, kör-harang, ord, ord, vrål, Jesus, ord, svammel, film från slakteri, kör-harang, skrik, svammel, kör-harang, kör-harang, applådtack.

T o m Lupinerna halkade ner från förstaplatsen på min Sämsta pjäs jag någonsin sett-lista - och det säger väl allt!

 
Jag fick lite hopp där några sekunder, när scenen (och halva salongen) fylldes av rök och tänkte att om brandlarmet går måste vi evakuera salongen och då kan jag passa på att smita! Men de hade säkert stängt av rök-detektorn. Och låst dörrarna. De hade ju redan sett till att man inte kunde smita under pausen genom att inte ha någon paus.

Det känns som om jag skulle vilja begära skadestånd för att de har stulit två timmar av mitt liv.

Som tur är träffades vi innan föreställningen för lite AW på Vila. Så man har några positiva minnen från gårdagskvällen.

 
T o m vädret var roligare än Larm. Blint seende. Blinda ser! och då var det snöblandat regn hela dagen! (Jag förvandlades till Lisa Lockig redan på väg till jobbet. Tur att man har reservplattången där!)

Och gulasch-soppan på Vila var perfekt i busvädret - mustig och god. Synd bara att den inte var full av valium, så man hade kunnat vara medvetslös under föreställningen!

Ego

Ibland (= ofta) är det inte lätt att välja ny färg till naglarna. Idag var det extra svårt - det fanns tre snygga färger att välja mellan.

Men jag kände att den lite rosa Ego talade mer till mig, så det fick bli den.

 
Jag sparar de andra två till längre fram.

Minnesstunden

 

Veckans första teater var Minnestunden - en riktigt dråplig historia med igenkänningsfaktor.
 

Soppan var riktigt god också - potatis- och purjolökssoppa om jag inte minns fel - och brödet till var lika gott som vanligt.

Och jag försökte få till grupp-selfie på oss tre som var där (Maria visade sig ha blivit dubbelbokad) och det gick som vanligt så där. Jag har inte tillräckligt långa armar, verkar det som.

Imorgon är en annan dag - och en annan föreställning...

Kettlebell

 
Nu, jäklar, ska min elaka rygg få sig en omgång! Jag inhandlade en kettlebell för 149kr på Rusta i lördags och har googlat fram ett antal kettlebell-övningar för ond rygg, så nu ska jag kanske äntligen få ordning på den.

Och jag vet att 4 kg är en mesig vikt men den var tung nog att släpa runt på ändå och jag tänkte börja lite försiktigt. Jag planerar att inhandla tyngre grejer så fort jag har ordnat med transport...
 

Små gröningar

Det är ju bara någon vecka sen jag planterade några tomat- och paprikafrön, så jag hade inte förväntat mig att något skulle hända på ett bra tag. Men idag när jag råkade titta lite närmare så såg jag något litet och grönt sticka upp ur två av krukorna.

Visst är de söta!

Nu är jag inte helt säker på att det verkligen är tomat- eller paprikabebisar på väg upp, det kanske är något ogräsfrö som redan fanns i påsen med jord - men man kan ju alltid hoppas! Och sen ska jag bara försöka att hålla dem vid liv till sommaren också...

Som ett brev på posten...

Jag trodde det skulle vara en enkel sak att byta ut en bokstav i efternamnet men det har visat sig vara lite mer komplicerat. Häromdagen kom ett brev från Trafikverket: "Skatteverket har informerat oss om att du har bytt namn eller personnummer. Ditt körkort behöver därför förnyas". 

Bytt namn! Det är ju för fasen bara en liten fjuttig bokstav som är ändrad! Men tydligen räknas det som namnbyte i alla fall. Hade jag vetat det hade jag lika gärna kunnat byta till något helt nytt medan jag ändå var i gång.

Mitt körkort är ju bara ett år gammalt men nu får jag göra om allting igen. Jag får gå iväg och fota mig någon dag när jag känner mig lite extra snygg. När nu det blir...
 

Sushifrossa

För några veckor sen fick jag helt plötsligt ett våldsamt sug efter sushi. Då blev det inte av att jag gav efter för suget men jag har gått och suktat efter sushi sen dess. Och igår kom jag äntligen iväg till Sukiyaki och fick min sushi! Det var precis så gott som jag hade föreställt mig, åtminstone efter att jag hade skrapat bort all sriracha-majonnäs och norpat Jeanettes wasabi och ingefära.

Och nu kan jag nog leva utan sushi ett tag...

När då då? igen

 
Man kan tydligen köpa till nya frågor till När då då? för det hade Maria gjort till kvällens spelande. Det var ganska många "moderna" frågor - alltså 90-tal till 2018 - och jag gillar ju mera frågor som rör sig omkring Romarriket i tid. 

Dessutom fick Johanna och jag 2009 som vårt utgångsår, det brukar aldrig vara bra.

Men faktum är att vi lyckades vinna till slut, men inte helt spikrakt. Sju av våra 10 kort var "tjuvade", dvs det var inte ens våra frågor från början. Våra egna frågor kunde vi inte svara på. Men så länge man vinner spelar det väl ingen roll hur, eller...?

 
Och lilla Juni var väldigt med oss hela tiden, i alla fall så länge vi hade (jättegod, för övrigt!) mat på tallrikarna, sen tappade hon intresset. Men det var inte lätt att fånga henne på bild. Maken till katt att vända på huvudet så fort man knäppte! Den här bilden var den minst suddiga:

Lördagsröntgen

Det verkar som om Regionen håller på och betar av vårdkön - jag tyckte botten var nådd när jag fick en kallelse till röntgen kl 17:20 en fredag i somras men den här gången var det t o m kl 14:10 en lördag.

Men kallar de så kommer jag. Själva undersökningen tog fem minuter, så jag var faktiskt klar 10 minuter innan tiden jag hade...

Och inte en fritagning i sikte, tack och lov!

Renrummet

 
På mitt jobb finns det gott om utrymmen som man inte ens visste fanns om ingen initierad visar en dit och Renrummet är ett sådant. Det är ett av våra forskningslabb och jag kan inte påstå att jag förstod allt de sade att de gjorde där men det har med kemi att göra i alla fall. Tror jag.

Som tur var fick vi i Kulturföreningen en inbjudan att se vad de håller på med där. Det är lite trångt så vi fick bara komma dit några i taget.

 
Vi fick ju naturligtvis inte vandra omkring hur som helst och vissa ställen är mer förbjudna än andra. Som tur är finns det nästan bara glasväggar så man kan i alla fall se in i miljöerna som är som hämtade ur en science fiction-film.

 
Men på vissa andra ställen kände man sig nästan lite välkommen!

Det finns skyltar med föreskrifter precis överallt.
 

Och varningsskyltar!

 

Men om jag förstod saken rätt (vilket inte är säkert) så är föreskrifterna till lika mycket för att skydda utrustningen och sakerna de jobbar med som dem som jobbar i miljöerna.

Så det finns inga mjältbrandbakterier eller andra läbbiga saker som kan smita ut och göra oss alla till zombier, tack och lov. Det värsta som kan hända är tydligen att alla får gå ut ur labbet någon timme och vänta på att ventilationen ska rensa luften på "partiklar".

 
Så vi kan alla sova lugnt i natt (vad zombie-scenariot beträffar i alla fall)...

Vegan-lunch

 
Det är inte ofta det händer men idag var en sån dag. En dag när vi alla fyra tjejer i vår korridor var på jobbet samtidigt. Sånt måste ju uppmärksammas, så vi firade med att äta lunch tillsammans på Skrymslet under trappan.

Det är vegansk mat när den är som bäst. Jag tog Namibiern, som var full av goda smaker och kyckling-liknande oumph.

 
Dessutom ingick det te/kaffe och en kaka efteråt. Och jag är glad kunna rapportera att det fanns riktigt, svart te också.

Men jag måste nog säga att kakan var bland det godaste jag ätit på länge...

Inte bara vackert, utan gott också!

Jordgeting

Jag har bestämt mig för att odla en massa mat på balkongen i sommar. Det bestämde jag redan förra sommaren och med tanke på de galopperande matpriserna är det nog en bättre idé än jag ens hade föreställt mig.

I alla fall, det verkar som om man ska börja sätta paprika- och tomatfrön redan nu, så jag letade fram de små torvkrukorna jag köpte för flera år sen och hittade en påse med jord på balkongen och satte igång.

Efter att jag hade haft i jord i alla krukorna använde jag knytnäven för att packa ihop jorden och sen upptäckte jag plötsligt något. En liten svart- och gulrandig sak som rörde sig!

 
Lite grävande med en sked avslöjade att det var en geting - en levande geting - i jorden. Som tur var verkade den vara lite groggy och slö, så jag snabbade mig på att rusa bort till balkongen och kasta ut den.

Det var ju ingen liten getingbebis, heller, utan en riktig jättebamsing!

Efter att pulsen hade återgått till det normala (eller nästan i alla fall) fortsatte jag med mitt planterande.

 
Så nu står det tio små krukor med olika sorters tomater och paprikor i mitt fönster. Men sen vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska göra i fortsättningen. Ska man vattna? Hur ofta och mycket i så fall? Är det något mer jag ska tänka på?

Jag får nog googla lite...

Och nu när jag har kommit över getingchocken (lite) börjar jag få dåligt samvete för att jag var så grym mot den lille stackarn. Hen trodde nog att hen hade hittat det perfekta idet att ligga i under vintern och så kommer jag och förstör allt! Och i minusgrader och allt...

Gratisfrukost

 
Det verkar som om Ica börjar få lite dåligt samvete för att de ha höjt priserna så mycket på senare tiden (eller också är det som de säger att de uppskattar mig som kund...!). Den här veckan fick man gratis frukost i form av gåvor - en macka, yoghurt och juice. (Man fick kaffe också men (isch!) det avstod jag från).

Men det var en trevlig gest i alla fall.
 

Glasögon i minusgrader

Nu är det ju mer än ett halvår sen jag började med glasögon på heltid och jag tycker faktiskt att det har gått väldigt bra. Den största förändringen är att jag numera inte ser så suddigt längre.

Men det finns förhållanden då glasögon inte är optimala, framförallt inte om man har så rinniga ögon som jag - minusgrader! Då immar brillorna igen.

Mina ögon har runnit mer än vanligt de senaste dagarna och sikten har varit minst sagt begränsad. Jag har fått ta av mig brillorna och treva fram i blindo till jobbet. Det är tur att man kan vägen...

 
Det kan ju även ha hänt att jag träffat på bekanta som jag inte har hälsat på men det får de ursäkta.

Namnändring

Ända sedan jag var liten och knappt kunde stava mitt namn, så fick jag lära mig att stava mitt efternamn med Q. Men Folkbokföringen har hela tiden haft en annan åsikt och det har ställt till med en hel del problem. Jag har bl a blivit stoppad i passkontroller över hela världen som misstänkt terrorist (och nästan kroppsvisiterad på riktigt!) och har blivit nekad att hämta ut paket på posten två gånger eftersom "Det står ju ett helt annat namn här!".

När jag hämtade ut mitt senaste pass i oktober så tyckte handläggaren att jag skulle skicka in en ändring till folkbokföringen och någon vecka senare ficka jag äntligen tummen ur och gjorde det.

Och nu har beslutet kommit! Fr o m idag heter jag officiellt Qvarnström med Q!🥳

Det känns nästan lite konstigt...