Signe in på skinnet

Känsliga och minderåriga läsare varnas för att följande inlägg innehåller viss … ähum, ska vi kalla det avkläddhet.

Jag har länge gått och retat mig på att Signe, min provdocka, har sett så skabbig ut. Det gjorde hon i och för sig redan när jag köpte henne för 15?, 20? år sedan men jag har ju tänkt hela tiden att jag skulle klä om henne – det har bara inte blivit så än.

Men igår kväll tröttnade jag på att se hennes brustna sömmar och utspillande stoppning, så jag bestämde mig för att åtminstone börja med att plocka bort ytterklädseln. Så här såg hon ut före:


Jag trodde inte det skulle ta någon tid alls, bara klippa upp sidenet och stoppningen och kasta i soporna. Men ack, vad jag bedrog mig! Det visade sig att stoppningen hade satts fast med vad som måste ha varit tusentals små spikar och nubb, varav vissa praktiskt taget ramlade ur själva medan andra satt som berget. Dem fick jag tålmodigt stå och plocka bort med hjälp av naglarna och en pincett, eftersom jag tyvärr måste erkänna att jag inte är den typen av kvinna som har en hel verktygslåda hemma.

Här är några av spikarna. De andra dammsög jag upp. Observera att det också finns några nålar där, som någon sömmerska måste ha slarvat bort i Signe, och som jag hittade när jag klädde av henne. (”hittade” som i stack mig på!)


Det visade sig att Signe under ytan så att säga var klädd i tidningspapper, åtminstone delvis i vad som verkar vara Göteborgs-Posten från den 16 oktober 1946. (Jag gissar bara om GP, men alla artiklar och annonser man kan läsa verkar handla om Göteborgstrakten)



Jag tyckte faktiskt att hon var riktigt tjusig i sitt tidningspapper, så jag beslöt mig för att låta henne vara au naturel ett tag. Som tur var hittade jag en burk lack i ett skåp, antagligen en kvarleva från min decoupage-period (vilken tur att jag aldrig slänger någonting!), så jag svabbade på henne lite lack. Jag tycker faktiskt att hon blev riktig snygg! Och jag tror hon tycker det själv också, ni ser ju hur hon kråmar sig!


Nu får hon vara naken ett tag tills jag kommer på vad jag ska göra med henne. Någon som har en bra idé om hur man vampar till en lite småsliten provdocka från fyrtiotalet?