torsdag 14 oktober 2010

Nylig nostalgi

Jag har inget att skriva om och jag orkar inte svamla ihop något, så jag tänkte slänga in en nostalgitrippsbild i stället, det var ett tag sedan vi hade en sådan.

Nu anser ju jag att det aldrig är för tidigt att börja nostalgisera och en nostalgitripp behöver inte peka bakåt flera sekel för att vara giltig. Det räcker med några år eller, som i det här fallet, några veckor.




Den är från när vi irrade omkring i dimman och letade efter Uffingtons vita häst. Det var visserligen Maries kamera men det var faktiskt jag som tog bilden, så jag anser mig ha åtminstone en viss moralisk copyright till den. Jag är dessutom riktigt stolt över den. Den är inte mer arrangerad än ”Stå där och peka mot huvudet!” men visst ser det ut som om Marie har en liten Anette stående på sin arm! Vad Anette pysslar med, vet jag däremot inte – signalerar till moderskeppet, kanske?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Påskfika

När jag var barn var Långfredagen verkligen den längsta dagen på hela året - c:a  72 timmar lång. Eller, så kändes det i alla fall. Allting ...