Kattfri

Jag är fri! Friiii! Missan har åkt hem till sig. Inget mer slabbande med kattmat eller tömmande av kattlåda, inget mer vakna mitt i natten av att någon stångar en i ansiktet, inga fler rivmärken efter kattkärlek på armarna, inga mer mystiska ljud nerifrån undervåningen när man ska sova, inga mer leksaker hängande från trappen - det känns faktiskt tomt! Och inte blev det bättre av att Missan så uppenbart inte ville åka hem och sprang och gömde sig under sängen så hon fick luras fram och sedan protesterade högljutt när hon skulle in i buren - jag kände mig som ett monster! Katter är bra på sånt...

Nu har hon åkt hem!

Jag lär nog vänja mig vid ett kattfritt hem igen. Och nu ska jag köpa mängder av tulpaner utan att behöva riskera att de blir uppryckta ur vasen och halvt uppätna och jag ska påskpynta med ris och fjädrar som jag är säker på att Missan skulle ha betraktat som personliga leksaker annars. Men lite tomt känns det...