Höstmörker

Det är värst vad fort det börjar bli mörkt om kvällarna nu! Igår var jag på en trevlig stadsvandring om Minnesvärda kvinnor och så här såg det ut när vi började vandringen kl 18:

Mindre än en timme senare fick vi trycka ihop oss under en gatlykta för att se på fotot som skickades runt.

Men vi var alla nöjda och glada ändå - det var en väldigt trevlig vandring och det var spännande att få höra om andra minnesvärda kvinnor i stan än Moa Martinson! (Inget ont om Moa men det fanns - som sagt - fler än hon som gjorde skillnad.)