Det har varit dags för årets Östgöta-turné med avslut i Vadstena och eftersom vi har hållit på med det här i ett antal år, så var det lite svårt att hitta aktiviteter på vägen som vi inte hade gjort redan. Men någon gnuggade geniknölarna och vi inledde med att åka till Lakvik för att åka lite tåg. Det visade sig att det var första dagen på säsongen, så första tågturen var redan fullbokad. Men det fanns ett charmigt gammalt stationshus...
...som även extraknäckte som café, så vi passade på att fika lite i väntan på nästa tur.
Vi var lagom mätta och belåtna när tåget kom tillbaka från första turen.
Egentligen ska det vara ångloket som kör men eftersom det är så torrt i markerna vågade man inte elda i det så det fick bli dieselloket i stället.
När tåget startade gjorde stinsen honnör och cafépersonalen kom ut på trappan och vinkade av oss. Hur gulligt!
Och sen var vi iväg...
Givetvis fanns det en konduktör som klippte biljetter och berättade om historien bakom banan.
Det var ingen lång tur, varken i tid eller avstånd. Den tog väl 40-45 minuter, inberäknat växelväntan vid spårbyten mm och vi kom nog inte mer än några kilometer totalt. Men det var en trevligt tur och omgivningen var bedårande. Man kunde stanna vid Risten och bada och/eller picknicka och sen ta nästa tur tillbaka men vi hade mer att göra under dagen, så vi åkte bara fram och tillbaka.
På vägen därifrån upptäckte vi att Solveig aldrig hade varit på Ekenäs, så vi gjorde en liten avstickare dit. Tyvärr kom vi fem minuter för sent till en visning och vi ville inte vänta två och en halv timme på nästa, så vi nöjde oss med en liten sightseeingtur utomhus i stället.
Vissa hade roligare än andra!
Från Ekenäs åkte vi till Sya för att luncha på Open New Doors Bahnhof. Ytterligare ett charmigt gammalt stationshus som fått nytt liv. Och maten var god och riklig.
Nästan vägg i vägg med restaurangen låg Nostalgihuset, som naturligtvis var tvunget att besökas.
Jag hittade ingenting att köpa den här gången men det fanns en hel del där. Det är rena himmelriket för den som är ute efter t ex Flamingokvintettens senaste för 20 spänn...
... eller Fantomen från 1986.
Eftersom Väderstad ändå låg (nästan) på vägen mellan Sya och Vadstena, passade vi på att stanna till vid Centralkonditoriet, där jag - tro det eller ej - lyckades klämma i mig en smaskig "Schwarzwaldbakelse" och te, även om jag fick hålla med tepåsen själv.
Sen... var det dags för dagens (och i det här fallet, årets hittills) höjdpunkt! Vintersagan av William Shakespeare i Shakespeare-fabriken, strax utanför Vadstena.
Som vanligt en ypperlig upplevelse med utmärkta skådespelarinsatser och snygg iscensättning, även om den kanske inte är min favoritpjäs.
En riktig heldag, alltså! Jag är inte van vid att umgås med så många människor och göra så mycket saker och ha det så trevligt att jag har varit riktigt trött idag. Men det var det värt! Nu är det tråkiga bara att det är ett år kvar till nästa östgötatur...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar