onsdag 21 september 2022
En brillsnoks bekännelser
Nu, när man har varit brillsnok i snart tre månader, tycker jag väl att det på det stora hela har gått riktigt bra. De första veckorna hade jag vissa problem med avståndsbedömningen i trappor och när man skulle gå upp på eller ner från trottoarer osv men jag tror jag har vant mig hyfsat med sånt. Numera är det största problemet att jag tycker jag ser mycket sämre utan glasögon. T ex klarar jag knappt av att sätta maskara på fransarna på morgnarna eftersom jag inte ser vad jag gör. När jag har tagit några tag med maskaraborsten och sätter på mig glasögonen igen brukar jag se ut som en femåring som har hittat mammas maskara och "sminkat" sig. Många gånger får jag ta bort allt och börja om igen. Jag får fundera på om jag ska börja med fransförlängning igen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gertrud
Den här helgen klämde jag in två kultur-föreställningar efter varandra - Musikalfrossa på stora teatern igår och Gertrud av Hjalmar Söder...
-
Vi var rejält nostalgiska, Maria, Klas och jag, när vi bänkade oss för Värdshuset Vita hästen på Arbis idag! Klas spelade Sigismund i den...
-
Jag läste på Facebook att Arbetets museum skull anordna en frukostföreläsning om Förbjudna böcker och nörd som jag är anmälde jag mig direkt...
-
Jag har aldrig varit på utflykt med Föreningen Gamla Norrköping tidigare. Eftersom medelåldern där är omkring 79, så har det nog aldrig s...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar