På fyndfronten intet nytt

Frekvensen på vinter-fynd börjas trappa av och man får nog säga att den här rea-säsongen i det närmaste snart är över. Men det betyder inte att man kan börja slappna av och tänka på andra saker. Livet som rea-haj är minst lika krävande (om inte mer!) som en elitidrottsmans. Det är nu den verkligt tuffa tiden börjar – hårdträningen inför sommar-rean!

I tisdags var jag och Conny och Eva till Lin & Co för att se om vi kunde sko oss på deras konkurs, men därav blev intet! Det visade sig att de hade ”Utförsäljning 20-60 %”, vilket innebar att de rotat fram en massa udda, osäljbara plagg från de senaste 5-10 åren (och jag är säker på att jag kände igen minst hälften av dem från utförsäljningen de hade förra våren och den andra hälften från outleten i Tornet) som var satta till 60 % och allt annat var 20 %. Alltså – 20 %!!! Det är knappt att det borde få kallas rea! Men vi tre hade en trevlig stund inne på Designtorget efteråt och sedan en snabbfika innan vi åkte till våra respektive hemorter, så det var inte en helt bortkastad kväll.

I onsdags bestämde jag mig för att ta en sväng till Myself & Friends utifall jag hade missat något när jag var där sist. Det hade jag inte men jag köpte ett par strumpbyxor, nedsatta 30 % från 109kr till 76kr, bara för att hålla mig i form. (Jag vet! 30 % är inte optimalt men det är i alla fall bättre än 20 %!)

Men alla fynd är inte rea-fynd!

En (inte riktigt) klok man sade en gång: ”En kvinna som kan hålla tyst är värd sin vikt i guld”. Det är ju skitsnack, det vet vi ju alla och jag är säker på att den misogynistiske skitstöveln fick vad han förtjänade till slut. Däremot är det sant att en kvinna som kan knacka ner ett ordinarie pris till ett reafynd är värd sin vikt diamanter. (Och det är diamanter som är en flickas bästa vän, så det så!)

För någon vecka eller så sedan var jag inne på Lagos och rekognoscerade och blev lite förtjust i de här:

Det fanns ingen röd lapp på dem och det stod på prislappen att de kostade 79:-/st. Men eftersom de låg på ett bord ihop med en massa andra saker med röda halvapriset-lappar, så gick jag fram till kassan och frågade artigt personalen om det händelsevis var så att rosetterna också var till halva priset. Det var de inte men när jag, fortfarande lika artigt och respektfullt (man ska aldrig vara otrevlig mot butikspersonal – de jobbar hårt och förtjänar respekt! Dessutom har de personalrabatt och sådana människor är alltid bra att hålla sig väl med.), påpekade att man kanske kunde bli lurad av att de låg på samma bord som rea-varorna, så fick jag köpa båda två för samma pris som en. Jag önskar nästan att det fanns ett rea-OS, då hade man guldmedaljen som i en liten ask!