Bland kohagar och fårskallar

Jag håller på och går igenom mina foton från Skottland och det är inte så lätt som det låter - jag hade med mig tre stycken kameror om man räknar mobilen och det resulterade i en bra bit över 1000 foton (1308 st för att vara exakt) och långt ifrån alla är något att ha. Det är så jag jobbar, nämligen - kvantitet i stället för kvalitet! Eftersom jag inte är någon vidare fotograf så tar jag så många bilder jag bara kan och hoppas på att en eller två av dem ska bli riktigt bra.

Ett annat problem är att vi har varit på så många ställen och sett så mycket på tio dagar så att jag har lite svårt att minnas vad som var vad (för att inte tala om var!). Så för att försöka få ordning på mitt eget minne tänkte jag dela upp resan i flera delar, så kanske allt klarnar till slut. Och det första som slår mig är hur många bilder jag har på djur, främst kor och får. För det finns en hel del både kor och får i Skottland...

Det är inte helt ovanligt att helt plötsligt mötas av en flock kor på vägen när man är ute och åker, tydligen. Oss hände det flera gånger. Men korna är nog de som blir minst upphetsade av mötena, de makar lite på sig och fortsätter som om inget hänt...

Däremot fanns det vissa i bilen (jag nämner inga namn) som inte alls tog det med ro utan rusade ut och skulle fota varje gång vi stötte på en ko. Vilken tur då att de ställde upp och poserade snällt!

Det hände sig t o m att man träffade på kor i affärerna inne i städerna, i det här fallet i Edinburgh, men då var de inte lika rörliga som ute på vägarna.

Och så fåren, då? Jodå, de är - om möjligt - ännu fler och även dem mötte man på vägen både lite nu och då.

En av dem hade visst tröttnat på att bli störd av bilar hela tiden och tänkte ta bussen till ett lugnare ställe!

"Hmm, vad säger tidtabellen nu då?"

"OK, jag står här och väntar tills bussen kommer!"

"Eller förresten, jag ställer mig lite synligare så inte busschauffören missar mig!"

Även får fanns i oanimerat tillstånd, i det här fallet på National Museum of Scotland. Säg hej till Dolly!

Men det bästa av allt var nog att vi bara råkade åka förbi en fårklippning när vi var på väg till något annat och naturligtvis stannade vi och fotade en massor!

 

För många år sedan - under förra seklet - när jag var på Nya Zealand besökte vi en fårfarm och fick se bl a hur de klippte får men det var ju för turister, nu var det på riktigt!