Jag vet inte varför men jag har aldrig spelat bättre! Fyra spikar och ett antal tvåor, så bra går det aldrig annars. Det kanske var för att man inte hade tid att tänka så mycket eftersom en liten brorson när som helst kunde knalla ut och sätta sig mitt på banan just som man slog. Eller också kunde en annan boll helt plötsligt rulla förbi min boll på väg mot hålet, så det gällde att slå snabbt och beslutsamt. I alla fall, det kan tyckas småaktigt att gotta sig över att man slog en fyra- och en åttaåring men jag räknar alla segrar jag kan. (Och så vann jag ju över brodern också! :-D)
Nevöerna var i alla bäst i sina respektive åldersklasser, så de fick också stå överst på prispallen.
Sen var det dags att jobba igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar