För flera månader sedan fick jag en fribiljett till en dom-film på Visualiseringscenter och när jag städade ur plånboken i veckan hittade jag den och upptäckte att den gäller mars ut. Eftersom jag har en tendens till att fullständigt glömma bort att utnyttja fribiljetter, rabattkuponger och dylikt, så bestämde jag mig för att jag skulle komma iväg nu i helgen innan jag glömmer bort den igen. Sagt och gjort, jag begav mig dit och det visade sig att de just då visade Dinosaurs at Dusk, som kanske mest riktar sig till barn men har man barnasinnet kvar, så...
I väntan på att filmen skulle börja gick jag runt och tittade på utställningarna, bl a gjorde jag en ingående studie av Neswaius mumie
och en nästan lika ingående studie av människokroppen (urk!).
Sen var det dags för filmen. Att jag aldrig lär mig! Efter c:a fem minuter började jag känna mig kallsvettig och åksjuk och sen var jag tvungen att blunda under de värsta panoramaflygningarna för att inte spy i knät på personerna som satt bredvid. Som tur var så var filmen inte längre än 45 minuter (men det var långa 45 minuter), så till slut kunde jag stappla ut därifrån och cykla hem och lägga mig och vila en stund tills omgivningen slutade snurra. Puh!
Men under de lugna scenerna - när jag tittade - var filmen faktiskt riktigt snyggt gjord! Och jag förstår inte alls vad de menade med att den riktade sig till barn, jag tyckte inte alls att den var barnslig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar