Det visade sig vara en hyllning till Gösta Rybrant, som jag aldrig har hört talas om men som tydligen var en mycket produktiv textförfattare och översättare på sin tid.
Och på tal om tid så visade det sig att föreställningen var riktad mot pensionärer, gruppboenden och sjukhem, så Maria och jag var - förutom de två på scen - yngst i salongen med god marginal!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar