måndag 21 december 2009

Träningssvårigheter



I går kväll antydde min rygg att jag nog bör träna lite den här veckan om jag inte vill bekosta Sadist-Mats (på Naprapatkliniken Bulta & Slit) nästa utlandssemester också. Så jag skickade raskt iväg ett mail till mina arbetskamrater (för att de inte ska anmäla mig som försvunnen till polisen om de råkar dyka upp på jobbet före mig) och satte i gång att packa min lilla chica träningsväska.

Till min stora förvåning kände jag mig riktigt laddad för träning för en gångs skull i morse och såg fram emot att ta i ordentligt. När jag sedan kl 07.30 glad i hågen försökte slita upp dörren till Campushallen, visade det sig att de lata djävlarna har infört något som kallas ”julöppettider”, vilket innebär att de den här veckan inte öppnar förrän kl 9!

Det var bara att pulsa iväg till jobbet och göra rätt för sin lön (sådan den nu är!) och sedan gå iväg och träna kl 9. Men ni vet ju hur det är! ”Jag ska bara göra färdigt det här!” ”Efter att jag kollat det här ska jag gå iväg” ”NU ska jag verkligen gå iväg... oj, telefonen!” osv tills, helt plötsligt, klockan var 15:00 och jag har ju bara ett dagkort som kräver att jag är där före 14:30. F-n också!



Men då kom jag på en sak! Det är så att vi har ett litet ”gym” i källaren på mitt jobb. Det är ett rum, lite större än en friggebod, sådär 15 m² eller så och på denna (oansenliga) yta har man lyckats klämma in: två träningscyklar, en roddmaskin (den var faktiskt lite rolig!), en träningsbänk, två skivstänger, ett hantelset 1-5 kg, två balansplattor, fyra gummimattor (ihoprullade i ett hörn), en mini-(förstås!)stereo och 14 par gångstavar (de förvaras uppenbarligen bara där, eftersom man inte kan ta mer än ett och ett halvt kliv utan att snava över någonting).



Det är med andra ord ganska trångt där. Vid ett tillfälle, när jag satt på en av träningscyklarna och lyfte handen för att torka svetten ur pannan, slog jag armbågen i väggen så hela jag vibrerade i fem minuter. Men jag lyckades faktiskt gå igenom ett helt träningsprogram! Det är tur att man bara är 1.65 och inte har så långa armar! Och man fick lite extra träning av att flytta runt på allting så att man skulle få plats att röra sig - när jag skulle göra armhävningar var jag tvungen att baxa upp den ena träningscykeln på roddmaskinen för att slippa öppna dörren och ligga med benen ute i korridoren. Efter det kändes det inte som om jag behövde göra några armhävningar!

Nu är det ju tyvärr så att, för första gången sedan juni 2007, jag inte hade min kamera med mig, så jag kan inte bjuda på några bilder från vårt fina ”gym”, ni får helt enkelt tro mig på mitt ord! Faktum är, dock, att jag kan nog tänka mig att gå dit igen. Jag upptäckte nämligen att det innebar en viss tidsvinst. Eftersom jag hade tillbringat hela dagen i träningskläder (och konstigt nog fått flera uppskattande anmärkningar på min klädsel!), så kändes det inte så aktuellt att duscha och sedan byta om till vanliga kläder bara för att åka hem en timme senare. Så jag bestämde mig för att vänta med att duscha tills jag kom hem, med största sannolikhet till stor glädje för mina medpassagerare på bussen!

Så jag kom alltså iväg och tränade till slut men det satt långt inne!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Aprilbalkong

Kanske är det för att man är hemma så mycket (typ hela tiden) numera men i år riktigt kliar det i mig att få pyssla på balkongen. Jag har ju...