Lite bättre

Det går sakta framåt. Jag orkar vara uppe lite längre för varje dag, nästan en hel dag i sträck nu. Jag mår fortfarande illa hela förmiddagarna men har i alla fall börjat bli hungrig och framförallt sugen lite då och då. Min nya favoritmat är ärtsoppa! Det är ju så gott! Det är också en av de få maträtter jag kan äta utan att må illa efteråt.

Mums!

Men jag känner att kroppen har tagit stryk. Jag känner mig tunn som en daggmask efter den här ofrivilliga fastan och jag har nog tappat åtskilliga kilon. Konstigt nog gläder jag mig inte åt det ett dugg! Jag minns när Carina Persson åt en dålig räka på Choys i början av nittiotalet och fick Herpes Simplex i hela tarmsystemet. Hon låg på sjukhus med dropp i tre månader och gick ner 20 kilo. Vi andra var gröna av avund och började äta Kina-mat på allvar. Vad var väl tre månader med dropp om man kunde komma ut därifrån efteråt och vara så smal? Nu skulle jag gärna ta tillbaka de få kilon jag har tappat de senaste veckorna om det bara gör att jag känner mig starkare. Märkligt! Måste vara åldern!

För tillfället gör jag inte mycket annat än läser och ser på TV. Jag har sett fler avsnitt av Real Housewifes of Beverly Hills än jag någonsin har haft ambition till, bara för att jag har varit för svag för att lyfta fingret och byta kanal. Sedan de kom och tog sofforna har jag naturligtvis knappt sett på TV överhuvudtaget, eftersom det blir för hårt att ligga på golvet. I stället har jag ägnat många timmar åt att ligga i sängen och stirra upp i taket. När jag tänker efter har det inte känts som någon större skillnad. Men jag har gjort i ordning en liten tillfällig ”soffa” av mina små-fåtöljer, så att jag i alla fall inte behöver ligga i sängen hela tiden.

"Soffa"