Twitter

På konferensen jag var på i förra veckan var det ett himla tjatande om Twitter hela tiden.Vi skulle redovisa workshoppar och grupparbeten via Twitter och man kunde vinna priserför Mesta twittrande och Bästa twittrande och Gud-vet-vad. Nu twittrar ju jag visserligeni tjänsten men jag har aldrig varit speciellt förtjust i det, så det kändes lite trögt.Dessutom kunde jag inte använda mig av tjänste-twitterkontot, utan var tvungen att skapa ett helt nytt, så nu har jag ytterligare ett lösenord jag kommer att glömma bort mellan gångerna jag använder det…

Det var i och för sig samma sak med Instagram – redovisning av workshops, tävlingar mm - men jag har inte samma problem med Instagram, det är lättare för mig att uttrycka mig med en bild än att begränsa mig till 140 tecken i skrift. Jag beundrar verkligen dessa Twitter-stjärnor som kan berätta en historia som spänner över fyra generationer och två världskrig med mindre än 140 tecken men för mig funkar det inte alls. Jag föredrar att bre ut mig i långa, svamliga resonemang så jag fortsätter med det här på bloggen i stället!