tisdag 25 juli 2017

Barndomsminne

Det blev även lite kultur idag (eftersom det var tisdag ;-)). Den här gången blev det på hemmaplan - Konstmuséet, som hade tre utställningar på gång: Periferin i centrum I - Smycken, Gåvan och Lars-Olov Loeld. Ingen av dem var speciellt upphetsande, faktiskt, men i de permanenta samlingarna hittade jag min barndoms favorittavla, Det sjungande trädet:


Och varje gång jag ser den hör jag sången Det gåtfulla folket i huvudet. Och vice versa. Är den inte alldeles, alldeles underbar?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Påskfika

När jag var barn var Långfredagen verkligen den längsta dagen på hela året - c:a  72 timmar lång. Eller, så kändes det i alla fall. Allting ...