Camera

Eftersom reklamen om Camera innehåller mitt hatord i teatersammanhang, nämligen "nyskriven" (dock inte i samband med ordet "fars" men likväl "musikal" som är nästan lika illa!) så hade jag enormt låga förväntningar på föreställningen. Men, skulle det visa sig, inte tillräckligt låga. Den var helt enkelt bedrövlig! Hissmusik i kombination med pinsamt töntiga texter och en koreografi som påminde om Susanne Lanefelts Gymping på söndagsmorgnarna när jag var ung, gjorde att jag var farligt nära att somna flera gånger. Det är illa när en soppteater som riktar sig till gruppboenden och sjukhem är betydligt bättre än säsongens stora dragplåster!

Mystiskt nog har den fått riktigt skapliga recensioner och jag kan bara gissa på att recensenterna antingen har fått betalt för att skriva positivt eller aldrig har sett en musikal tidigare. Vi fem som var på föreställningen igår var rörande överens om att scenografin var snygg och att kostymerna av Camilla Thulin var (naturligtvis) toppklass men resten... Applådtacket var knappast öronbedövande heller - förutom några kompisar till ensemblen som tjoade från första raden, så var det minst sagt ljummet och den i vanliga fall obligatoriska stående ovationen uteblev helt.

Så... kvällens behållning var att jag hämtade ut våra abonnentpresenter och nu är stolt ägare till en ryggsäck och ett litografi från Farmor och vår herre.

Men inte ens ryggsäckar och litografier kan hålla mig tillräckligt intresserad i längden. Nästa säsong är det två föreställningar som går under benämningen "nyskriven" och är de lika dåliga som jag redan misstänker så ska jag nog fundera på om jag vill fortsätta mitt abonnemang i framtiden.