Kosläpp

Äntligen har jag kommit iväg på mitt första kosläpp! (Och förmodligen sista - en gång räcker nog!)

Eftersom de flesta gårdar i närheten av oss inte hade något kosläpp i år, så fick vi ta oss till Julita gård istället. Jag hade förväntat mig en hel del folk men inte riktigt så många som det visade sig vara. För det första så var det bilkö de sista två kilometerna till Julita och när vi väl kom fram var det tjockt med publik runt kohagen så vi såg knappt någonting. Jag fick fota och filma med telefonen högt över huvudet och hoppas på att något fastnade på bild. Som tur är blev i alla fall några foton och bilder skapliga.

Och vad är ni för ena, om jag får fråga!

Efter en stund tunnades det ut och vi kunde ta oss ända fram till staketet och sätta oss där en stund.

Freedom!

När korna började lugna ner sig lite så gick vi över vägen till Stora huset och hann med en guidad visning där.

Det var väldigt vackert! Mitt favoritrum var biblioteket högst upp i huset.

Vi blev bjudna på bullar och mjölk av Arla på kosläppet men sånt kan man ju inte leva på för evigt så vi blev rejält hungriga och hamnade på det enda matstället inom två mil (förutom värdshuset) - nämligen pizzeria Venezia i Äsköping. Det är inte utan att man är berest! ;-)