Jordgeting

Jag har bestämt mig för att odla en massa mat på balkongen i sommar. Det bestämde jag redan förra sommaren och med tanke på de galopperande matpriserna är det nog en bättre idé än jag ens hade föreställt mig.

I alla fall, det verkar som om man ska börja sätta paprika- och tomatfrön redan nu, så jag letade fram de små torvkrukorna jag köpte för flera år sen och hittade en påse med jord på balkongen och satte igång.

Efter att jag hade haft i jord i alla krukorna använde jag knytnäven för att packa ihop jorden och sen upptäckte jag plötsligt något. En liten svart- och gulrandig sak som rörde sig!

 
Lite grävande med en sked avslöjade att det var en geting - en levande geting - i jorden. Som tur var verkade den vara lite groggy och slö, så jag snabbade mig på att rusa bort till balkongen och kasta ut den.

Det var ju ingen liten getingbebis, heller, utan en riktig jättebamsing!

Efter att pulsen hade återgått till det normala (eller nästan i alla fall) fortsatte jag med mitt planterande.

 
Så nu står det tio små krukor med olika sorters tomater och paprikor i mitt fönster. Men sen vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska göra i fortsättningen. Ska man vattna? Hur ofta och mycket i så fall? Är det något mer jag ska tänka på?

Jag får nog googla lite...

Och nu när jag har kommit över getingchocken (lite) börjar jag få dåligt samvete för att jag var så grym mot den lille stackarn. Hen trodde nog att hen hade hittat det perfekta idet att ligga i under vintern och så kommer jag och förstör allt! Och i minusgrader och allt...