måndag 1 februari 2010

Sjukt


Jag började misstänka att något var på gång i fredags när jag gick på stan i några timmar och inte köpte någonting alls! Och mycket riktigt, i lördags började jag känna mig lite opigg och i söndags sov jag i princip hela dagen. Jag orkade i alla fall sitta uppe och titta på Project Runway i söndags kväll, annars hade jag nog blivit riktigt orolig.

Det visade sig att jag förmodligen blivit smittad av Vidde, som jag var och hälsade på förra veckan och som visade sig ha feber några dagar senare. Uppenbarligen brås han på sin far, som ägnade hela sin barndom åt att smitta mig med en massa läbbiga sjukdomar. Jockes baciller måste dessutom ha varit mycket mer smittsamma än Viddes för jag har absolut inget minne av att jag höll på och pussade och gullade med honom som jag gör med Vidde, utan tvärtom undvek honom så mycket jag bara kunde. Å andra sidan är han (Vidde, alltså!) så söt att det gör inget om han smittar mig ibland, jag förlåter honom! (Jocke, däremot, förlåter jag aldrig att han smittade mig med både påssjuka och vattkoppor när jag gick på gymnasiet!)

Det var länge sedan ni fick se några bilder på den lille sötisen, så här får ni några:


Han har dessutom börjat gå lite om man håller i honom. Förut hasade han liksom fram men nu tar han bestämda kliv, marsch-anträde i varje steg, och det dröjer nog inte länge förrän jag får köpa en sele till honom, utifall han ska gå ut och gå med mig någon gång.

1 kommentar:

Påskfika

När jag var barn var Långfredagen verkligen den längsta dagen på hela året - c:a  72 timmar lång. Eller, så kändes det i alla fall. Allting ...