söndag 1 december 2019

Julmarknad i Vadstena


De senaste åren har jag, Ulrika och Ebba åkt till julmarknaden på Löfstad första advent (eller däromkring) men i år hade Ulrika och Ebba annat för sig. Därför bestämde Linda och jag oss för att åka till julmarknaden på Vadstena slott i stället. Jag tror det är första gången någonsin som jag har varit i Vadstena på vintern. Det hade ju snöat c:a en centimeter - det som i Jämtland kallas "frost" och i andra delar av Sverige (typ Stockholm) kallas "snökaos" - och frusit på lite så vi bestämde oss för att åka tåg och buss dit i stället för att ta bil. Och det var jättesmidigt!

Det första som hände när vi klev av bussen var ju naturligtvis att vi hittade en loppis med en käck tomte utanför. (Vi är som slagrutor för loppisar, Linda och jag - finns det en loppis i närheten så hittar vi den!)


Och som alltid när Linda och jag är loppis tillsammans, så köpte hon ett par skor/stövlar.


Väl inne på slottet var det lugnare än jag hade förväntat mig på borggården. Jag trodde det mesta av julmarknaden skulle försiggå där men nix.


Det stod dock en smed där och smidde fina grejer som han sålde direkt. Och titta, Linda har en ny mössa som hon köpte på marknaden!


Större delen av julmarknaden var alltså inne i slottet, bl a satt det några där och gjorde något med ull...


...och i kanontornet var det liv och rörelse.


Jag drogs ju till te-försäljarna, som vanligt.


Guidad visning på slottet ingick i inträdet och vi lyckades få plats på visningen kl 14. Det var väldigt mycket folk och man delades upp i två grupper, en som visades runt av "hertig Karl" och en av "prinsessan Cecilia". Jag är säker på att hertig Karl var en jätteduktig guide men Linda och jag bländades av Cecilias vackra kläder så vi smet över till hennes visning. Jag har ju varit på en visning i slottet tidigare och blev då imponerad av den duktiga guiden men den här var t o m snäppet bättre!



Självklart handlades det lite. Kavelchips, det obligatoriska teet (lämpligt nog Östergötlands-te den här gången) och en par fina vantar i ull som var virkade med en gammal teknik som liknar nålbindning. Det känns lite magert med tanke på hur mycket jag brukar handla på julmarknader men det blir nog en marknad till innan jul så jag får kompensera då. 😉

4 kommentarer:

  1. Åh, du hittade min kollega Ewa och hennes vantar, ser jag (utan att du visste det)! Fina!

    SvaraRadera
  2. Ah, är det din kollega?! Ja, jag är jättenöjd med dem!

    SvaraRadera
  3. Det är den Ewa som jag och Maria Hovberg pratade om på Marias 27-årsfest (om du minns det). Hon kom i alla fall ihåg dig och att du köpt rosa vantar. Det är tydligen inte så många som gör det. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, då är jag med. Synd att jag inte visste det innan. Ja, hon verkade lite förvånad över att jag ville ha vantar med färg men hon såg ju min jacka :-)

      Radera

Söta sockar

Jag har kommit på att jag, trots att jag är vådligt förtjust i färg och mönster när det gäller det mest, är stock-konservativ när det gäl...