La Cage aux Folles

I torsdags började det rycka teatermuskeln igen (det är ju flera veckor sedan Vildanden!) och för att avhjälpa det troppade vi iväg till Arbis för att se La Cage aux Folles. Vi passade på att äta innan föreställningen i underbara Schweizeriet och det var inget vi ångrade. Maten var överraskande god - överraskande med tanke på att det inte alls var dyrt. Vitlöksmarinerad kycklingfilé fylld med soltorkade tomater, tryffelmos och parmesanchips för 179:- tycker jag är mer än överkomligt. Och eftersom Anette beställde maten så blev det ju efterrätt också!

Jag hade höga förväntningar på själva föreställningen och den levde upp till dem allihop. Jag är oerhört förtjust i plymiga dansnummer och svulstiga dräkter, så det passade mig perfekt! Dessutom är jag svag för själva storyn. Jag kommer (fast lite svagt!) ihåg att jag älskade den franska filmen som på svenska hette något i stil med Får jag presentera min mamma, Herr Albin - som inte verkar gå att få tag på längre, tyvärr - och Hollywood gjorde ju en riktigt bra remake med Robin Williams som hette Birdcage som jag sett några gånger. Rekommenderas!

Det var också riktigt trevligt att se att Mattias Schönbäck gott klarar av annat än att spela full i farser, för att inte tala om att min favorit-transa Robin var så jättesöt som Zaza! Det var en riktigt helkväll!

Och vänta... Jag höll ju på att glömma det allra bästa! Efter den obligatoriska Efter Föreställningen-smoochen med Primadonnan (och den tyvärr lika obligatoriska ”Vi måste träffas!” - ”Ja, det måste vi!” - men den här gången ska det banne mig bli av!) så stötte vi på väg ut till garderoben på Robins gulliga pojkvän Aboud. Och medan vi står och småpratar om ingenting, så säger han helt plötsligt till mig: ”Vet du vem jag tycker du är lik? Samantha i Sex & the City!”

- !!???!!

- Jag menar: !!!!!????????!!!! !

Den ska jag leva på läääääääääänge! (Och visst är Aboud lite lik George Clooney? Tycker jag i alla fall!)

Och ni undrar ju förstås vad jag hade på mig! Faktum är att jag kom på att jag glömt att rapportera ett reafynd (ibland hänger jag inte riktigt med mig själv – jag shoppar snabbare än jag tänker!).

Den här lilla klänningen råkade jag fynda under pausvilan mellan två halvlekar andra reafynd och jag hade faktiskt glömt bort den tills jag hittade den hängande håglös och övergiven mellan några blusar.

Enligt prislappen (som jag naturligtvis var tvungen att klippa bort lite snabbt!) är det en Lipsy som har kostat 1095:- och som jag betalade 495:- för.

Det kändes lite bart att bara ha den, så där fick jag nytta av ett annat, redan rapporterat reafynd, nämligen den här:

och så hade jag mina nya Via Vai-skor till – jag blev riktigt nöjd med resultatet!

(Och som ni märker, har jag än en gång trillat av vagnen och är tillbaka i Svart-träsket. So - sue me!)