Bio

Nu har jag någonting att säga som ni inte ofta hör ifrån mig, nämligen: Jag har varit på bio!

Japp, så är det. Vi vet ju alla att, förutom Flimmer-festivalen varje år, där jag samlar ihop mig och ser alla franska filmer som gjorts den senaste tiden och en och annan skum koreansk eller kosovo-albansk film eller liknande under en dryg vecka, så har ju inte jag varit på bio sedan före Kristus. Jag går hellre på teater och föredrar att se på film hemma i min egen soffa med en filt över knäna och en kopp te bredvid mig. Men nu blev jag i alla fall medlurad att gå och se Alice i Underlandet på påskafton.

När vi skulle köpa biljetterna kom jag på varför jag inte går på bio speciellt ofta: 125 spänn! för en film som jag kan köpa på dvd för 99:- för tre på Ica om tre månader! Ocker! Om man sedan dessutom ska köpa popcorn och en dricka går det på ytterligare 49, nu är vi snart uppe i en teaterbiljett. För det priset kräver jag att det är en bra film, annars ska jag ha pengarna tillbaka!

Men det var faktiskt riktigt bra! Väldigt snyggt animerat och riktigt häftigt med 3D! I början där var det nästan så att jag duckade när en blå boll kom flygande emot mig. Den filmen måste jag skaffa hem sedan. Men... kan man verkligen få samma 3D-effekt på TV-skärmen? Och måste man ha sådana där glasögon då? För säkerhets skull så snodde jag med mig mina hem. Vadå? För 125 spänn ska jag banne mig behålla glasögonen!

Veckans ledare

Ni kommer aldrig att tro det här men jag har faktiskt blivit anklagad för att vara ytlig! Ytlig!!! Moi??? Sådant tål jag ju naturligtvis inte och därför tänkte jag visa vilken djuping jag är genom att kommentera den senaste veckans nyheter på samma sätt som de gör på ledarsidan i dagstidningarna. (Jag tror i alla fall att det blir på samma sätt. Jag läser ju aldrig de där urtråkiga sidorna!) Här kommer nu ett knastertorrt inlägg om de viktigaste nyheterna den här veckan:

Jätteviktig nyhet nr 1: Ricky Martin kommer ut ur garderoben

Tjaa, vad ska man säga? Jag kan inte direkt påstå att jag blev chockad när jag hörde det på radion i tisdags (jag brukar ju lyssna på radio medan jag låtsas jobba), inte som jag skulle bli om t ex Cypern skulle ge sin tolva till någon annan än Grekland i Eurovisionsschlagerfinalen – eller tvärtom – och jag tror nog inte ens att jag är förvånad. Här på jobbet har det varit veritabla sorgeorgier sedan nyheten släpptes, fikarasterna har varit som likvakor: alla kvinnor har suttit med rödgråtna ögon och snyftat (jag tror t o m att Conny är sjukskriven!) men jag är ganska zen, faktiskt. Om inte jag kan få honom ska ingen annan kvinna ha honom heller!

Jätteviktig nyhet nr 2: Choklad är nyttigt!

Jag visste det!

Här kan ni läsa lite närmare om det.

Nu finns det ju visserligen inte en kvinna född som inte har vetat om det här sedan födseln men nu är det vetenskapligt bevisat (Jajamen!!!) och dessutom av män verkar det som! Och det är verkligen positivt att de äntligen använder forskningspengar till något vettigt!

Nej, nu har jag inte tid att sitta och vara djup med er längre. Nu ska jag äta choklad!

Glad Påsk!

Hälften av det ena, 50 % av det andra

Jag verkar ha drabbats av någon slags halv-allergi eller halv-förkylning. Hela dagen igår gick jag omkring med ett rinnande öga och en rinnande näsborre. Dessutom nös jag tio gånger var femte minut, så det var riktigt livat! Redan innan jag kom till jobbet igår morse hade jag tårat och kliat bort allt smink på ena ögat och jag fick konstiga blickar vart jag än kom. ”Titta, hon har bara sminkat ena ögat!”, tänkte de nog – om de händelsevis råkade missa att det osminkade ögat även var svullet och blodsprängt. Idag har det värsta rinnandet och kliandet lagt sig och jag har börjat hosta i stället så lutar nog åt att det snarare är någon slags förkylning än allergi, men varför bara på ena sidan? Det kanske är en reafynds-förkylning! :-D

Och eftersom vi helt osökt kommit in på reafynd, så hittade jag faktiskt ett litet orapporterat fynd nu i veckan. Det blir nog bland de sista på ett litet tag (midsommar?). Just nu är jag lite sugen på att pimpa upp lägenheten lite. Mitt projekt från förra året – måla sovrummet – finns ju kvar och jakten på gardiner till vardagsrummet går oförtröttat vidare. Vi får väl se, vi kanske kan ha en loppis-fyndkategori, t ex.

Här är i alla fall min senaste lilla väska:

En Friis & Company, har kostat 649kr, halva reapriset blev 195kr

Den blir en bra vårväska, tror jag!

Veckans tips!

Det här verkar vara veckan som försvann! Det känns som om jag har legat en dag efter på ett ”Va, är det lördag idag? Men vart tog fredag vägen, då?”-sätt sedan förra helgen. Det var enbart tack vare Blodgivarcentralens efterhängsenhet (de skickar mail-påminnelser och sms-påminnelser tills man ger upp och går dit!) som jag överhuvudtaget kom iväg och lämnade blod i måndags. Tyvärr är inte Östgötateatern lika enträgna – igår eftermiddag gick det upp för mig (med lite hjälp från Annika!) att jag hade biljett till Beyond Therapy igår kväll och inte nästa fredag som jag hade fått för mig. Jag som hade sett fram emot en slapparkväll i soffan! Det var dock inte med någon större vånda som jag bestämde mig för att hoppa över teatern för en gångs skull. Fredagar är inte den perfekta dagen för mig att gå på teater i alla fall, jag har ett späckat schema på just fredagar: Jag måste 1. slappa så mycket som möjligt på jobbet så jag kommer in i helg-stämning, 2. sluta tidigare, 3. gå förbi Sukiyaki och köpa fredags-sushi, så inte de blir oroliga och anmäler mig försvunnen till polisen samt, 3. somna i soffan senast kl 20:15. Ingen tid över för teater, alltså!

Så det blir ingen teaterrecension idag, däremot tänkte jag att vi kunde ha ett litet tips – det var länge sedan vi hade ett tips och jag har ju trots allt en kategori som heter Tips och tricks. Det här är en grej som jag länge trodde att jag som vanligt var den sista som fick veta, som t ex att Jultomten bor i Finland (FINLAND! Vem hade trott det!), men som jag upptäckt på senare tid att så är inte fallet. Här kommer tipset:

Ta-daaa!

Jag vet att det inte ser mycket ut för världen men det är faktiskt riktigt bra! Den här lilla burken kan man köpa på Apoteket för den nästan löjligt blygsamma summan tjugo kronor. Den tillhör någon slags pulverdiet men det fiffigaste är att man kan köpa burken separat och den är väldigt användbar.

Som ni ser så är det skruvlock på den. Det betyder att man t ex kan hälla i en massa frysta jordgubbar i den och sedan fylla upp med vanilj-yoghurt och slänga ner den i väskan och sedan genast glömma bort den ...tills man känner sig lite småsugen framåt förmiddagen och kommer ihåg att den ligger där i väskan. Där den naturligtvis antingen lagt sig ner på sidan längst ner i botten eller annars på något sätt lyckas vända sig upp och ner och - hör upp nu! - den har inte spillt ett dugg! Vad säger ni om det, va! Funkar lika bra med soppa och juice.

Det enda negativa är att det syns ganska tydligt att den tillhör en pulverdiet och det kan leda till missförstånd. En dag råkade Kalle på jobbet se mig när jag trippade förbi med burken i min hand och han trodde genast att jag hade blivit hjärntvättad av någon pulverdiet-sekt. Han började planera att föra bort mig och ta mig till en psykolog med avprogrammering av sektmedlemmar som specialitet, men som tur är lyckades jag avstyra det i sista stund. Nu är den faran över, åtminstone på jobbet, eftersom vi nästan alla har minst en burk var. Förmiddagsfikat ser ut som ett möte hos AP – Anonyma Pulverbantare!

Garderober

Häromdagen fick jag ett oaonnonserat besök. (Jag avskyr sådana! Jag vill ha vill ha en ansökan i fyra exemplar minst sex veckor innan så att jag hinner sanera lägenheten!). Naturligtvis kommenterades Den Extra Garderoben, även kallad Lilla Soffan, där jag förvarar några av säsongens kläder som inte får plats i, låt oss kalla dem De Ordinarie Garderoberna. (Off-season-kläder förvaras på vinden och i källaren tills det är dags att kalla in dem till tjänstgöring.) ”Du har för mycket kläder!”, var en av kommentarerna - men det är ju löjligt! Det är ju snarare så att jag har för få och för små garderober!

Som vanligt fick jag tipset att ”skänka det jag inte använder till Myrorna eller liknande” – precis som om det vore någonting jag aldrig hört talas om förut! Jag tycker jag släpar säckvis med kläder till både Myrorna och andra ställen stup i kvarten. Dessutom är de där plåtlådorna som de ställer upp alldeles för små, sist jag var och lämnade grejor fick inte allt plats utan jag fick åka vidare till en annan låda. Och jag kan ju inte göra mig av med allt jag inte använder för tillfället! Det är inte sällan jag införskaffar ett reafynd som jag inte omedelbart har behov av eller som inte passar till något annat jag har i garderoben just då. Då får det hänga och liksom mogna till den dag då jag oförhappandes stöter på det i jakt på någonting annat och tänker: ”Åh titta, den här blusen/jumpern/jackan passar ju utmärkt till byxorna/kjolen/skorna som jag köpte häromdagen! Jag ska bara klippa bort prislappen.” Händer sådant aldrig er?

Nej, det finns nog bara en lösning – jag får helt enkelt göra om köket till en extra garderob. Jag använder det ju ändå nästan aldrig och om jag flyttar in frysen och mikron i sovrummet, så kan jag ta bort allt onödigt bjäfs (spisen, ugnen, skåp osv) och i stället ställa in klädställningar. Då borde jag få plats med de flesta kläder jag har – åtminstone fram till sommar-rean!

Vänner

Nu är det så, att jag har flera stycken (jomän!) s k Vänner! Umgängesfrekvensen med dessa vänner är minst sagt fluktuerande, vissa träffar jag praktiskt taget stup i kvarten (= nästan lite väl ofta ibland) och andra träffar jag nästan aldrig. Det vill säga, ibland stöter man på varandra av en slump och då säger man ”Vi måste träffas!!!”, ”Jaaa, det måste vi!” och sedan händer ingenting förrän nästa gång man oförhappandes stöter ihop på Ica igen.

Men i år har jag bestämt att nu ska det bli av! (Det är ett Efter Nyårs-löfte - ett slags tillägg till nyårslöftena - för det bästa med nyårslöften är ju att man kan lägga till och dra av lite som man känner för det, eller hur?)

I alla fall, så skickade jag häromdagen iväg följande mail till tre av mina vänner:

”Mina kära, kära vänner!
Om ni inte infinner er på Meze den 17 mars för att äta middag med mig, kommer jag att bränna ner era hus, sparka på era husdjur samt lägga upp en massa pinsamma ungdoms- och festbilder av er på min blogg.
Puss och Kram
LaRubia”

Av någon underlig anledning är några av mina vänner (de flesta faktiskt, om vi ska vara riktigt ärliga!) lite rädda för mig, så när jag kom hastande till Meze (bara lite sen) igår, då satt redan de små sötingarna där och väntade otåligt på mig!

Naturligtvis åt vi meze (befinner man sig på en restaurang som heter Meze, faller det sig nästan naturligt!). Jag gillar plockmat av typen tapas, meze osv och det var absolut inget fel på varken maten eller servisen, miljön eller något annat. Det var gott och rikligt och trevligt bemötande och mysig miljö men jag måste nog ändå erkänna en viss förkärlek för La Uva. Där var också gott och rikligt osv men de har dessutom en sjungande kypare och det är svårslaget!

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Stjärnklart!

Igår hade jag knappt tid att göra någonting på jobbet. Jag var alldeles för upptagen med att ängsligt spana upp mot himlen för att se om något illasinnat moln tornade upp sig mot horisonten och spolierade mina planer för kvällen. Men som tur var höll sig vädret i skinnet och vi kunde åka iväg till Landeryds Observatorium och titta på planeter, stjärnor och galaxer som vi bestämt.

Jag är ju lite svag för rymden på ett hur-kan-de-veta-hur-mycket-solen-väger-egentligen?-sätt och dessutom så har man ju faktiskt … ähum … högskolepoäng i astronomi (Den kursen gillade jag verkligen! Det är en av de få kurser jag gått de senaste åren där jag inte behövde starta en blogg!).

”Var är de? Var är de?”

”Jaså, där!”

Det blir inga bilder på det vi fick se, min kamera är inte tillräckligt kraftfull men ni kan kolla de tjusiga bilderna på ÖAS hemsida eller klicka på min Astronomy Picture of the Day-gadget här vid sidan om, så får ni er en uppfattning.

Jag kan verkligen rekommendera ett observatorie-besök! Om inte annat så får man ett lite annorlunda perspektiv på tillvaron. Det ingenting för folk som har anlag för mindervärdeskomplex, dock! Det är svårt att känna sig stor och viktig när man vet att ”oerhört snabbt” på astronomiska betyder ”sådär en tiotusen år” och att en galax på 2,5 miljoner ljusårs avstånd betraktas som ”väldigt nära”. Som tur är har ju inte jag några problem med mindervärdeskomplex. Jag hoppas, förresten, att ni är vederbörligt tacksamma för att ni får bo i mitt universum och sköter ni er inte får ni faktiskt flytta härifrån och leta reda på ett eget!

Mätt

Förb----t också! Ikväll när vi var och åt på La Uva, visade det sig till min (och även andras) stora förtjusning att de har en sjungande kypare! Naturligtvis slet jag upp kameran och skulle ta ett kort på den häftigt höftvickande, 1.60 långa lille casanovan men batterierna hade passat på att ta slut, så ni får helt enkelt försöka föreställa er det ändå.

Men det var faktiskt bra, både maten och sången var klart godkända så dit kan jag mycket väl tänka mig att gå igen. Det värsta med tapas är bara att det är som med julbord. Det ser ju inte ut att vara så mycket men mätt blir man. Nu ska jag gå och lägga magen på soffan och så får vi se när jag orkar resa mig igen.